850 000 kronor får föreningen Scenit som driver Fritte i bidrag varje år. De andra elva fritidsgårdarna får mellan 2,3 miljoner kronor och ända upp till 8 miljoner, något som fått dövsamhället att reagera. Inte minst med tanke på att Örebro sedan många år tillbaka utnämnt sig som Europas teckenspråkshuvudstad.

– Det står att döva ska känna sig betrodda och ha makt att kunna påverka samhället som döv. Så vad ger det här för signaler, frågar sig Mårten Ferm-Högberg, en av alla som valt att protestera.

Stort tryck på fritidsgården

Med omkring 20 till 40 besökare vid varje tillfälle är Fritte en viktigt samlingspunkt för teckenspråkstalande ungdomar.

– Fritte är som mitt andra hem och här kan man identifiera sig med andra, säger Calina Sayapina som ofta brukar besöka fritidsgården.

Besöksiffror som SVT Nyheter Örebro tagit del av visar 1 951 registrerades besök under våren 2023 – en ökning med närmare 450 besök jämfört med våren innan. Men idag finns bara en heltidsanställd och en timanställd i verksamheten, vilket är tufft enligt verksamheten.

Stora skillnader mellan fritidsgårdar

Skillnaden vad ungdomsgårdarna i Örebro kommun får i bidrag skiljer sig mycket åt.

SVT Nyheter Örebro har även varit i kontakt med en liknade fritidsgård för döva i Stockholm, Dukis, som har tre heltidsanställda, trots att man bara har ett 20-tal barn som aktivt besöker fritdsgården.  Det här visar hur stor målgruppen är i Örebro där Fritte är betydligt mer välbesök.

Och genom att protestera varje onsdag hoppas dövsamhället nu på förändring.

Hör rösterna från den första protesten i klippet