I klippet listar Eva Nemec Nordh tre förutsättningar som underlättar för att åklagare ska kunna väcka åtal i skjutningsärenden.
Uppklarade skjutningar under 2020
385 skottlossningar polisanmäldes i Sverige 2020.
Av de 385 skjutningarna har 65 lett till åtal. Hittills har 53 (14%) av dessa lett till fällande dom som vunnit laga kraft. Ytterligare några fall väntar på avgörande i högre instans. 222 utredningar har lagts ned och 95 utredningar är fortfarande öppna. Två fall som har redovisats till åklagare har inte lett till åtal och ett fall har resulterat i ett strafföreläggande.
Mordåtal: 47 avlidna vid skottlossningar. 16 har lett till åtal varav 10 (21%) lett till fällande dom som vunnit laga kraft.
Antal åtal där någon skadats: 118 skadade vid skottlossningar. 26 har lett till åtal varav 23 (19%) lett till fällande dom som vunnit laga kraft.
Antal åtal där ingen skadats: 220 stycken skottlossningar utan brottsoffer. 23 har lett till åtal varav 20 (9%) lett till fällande dom som vunnit laga kraft.
En majoritet av skjutningarna är kopplade till organiserad brottslighet men i statistiken finns också skjutningar som inte har med kriminalitet att göra, exempelvis våldsdåd i nära relationer och skjutningar med jaktvapen.
Källa: Polisen
Uppklarning av dödligt våld:
Generellt ligger uppklarningen på höga nivåer när det gäller dödligt våld i Sverige. Mellan 2014 och 2017 var uppklarningen på 68 procent. Men tittar man enbart på dödligt våld i den kriminella miljön under samma tidsperiod, låg uppklarningen på 23 procent. Det kan jämföras med dödligt våld i nära relationer där 94 procent av brotten klarades upp.
Forskare menar att uppklarningen av dödligt våld handlar mer om i vilken miljö det sker i, snarare än vilket vapen som används. Men användning av skjutvapen i den kriminella miljön innebär sannolikt ännu sämre möjlighet till uppklarning.
Källa: Brårapport från 2019
