För tre år sedan granskade Riksrevisionen statens insatser mot arbetskraftsexploatering och kom fram till att det finns stora brister i alla delar av systemet. Ingen myndighet hade en överblick av problemet och de flesta arbetsgivare som utnyttjade människor kom undan – och slapp straff.

– Jag tycker vi borde gjort otroligt mycket mer för längesen. Vi ser ett skuggsamhälle på svenska arbetsmarknaden som som tillåtits breda ut sig under en lång tid, säger Paulina Brandberg.

Sedan 2018 ingår åtta myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet och enligt det senaste regeringsuppdraget öppnas nu regionala A-krim center där myndigheterna sitter och jobbar ihop. De genomför bland annat gemensamma arbetsplatskontroller.

Den nuvarande regeringen har också bildat ”Delegationen mot arbetslivskriminalitet” som har i uppdrag att verka samlande och stödjande i arbetet mot arbetslivskriminalitet.

– Vi går hårt fram mot problematiken. Det är inte ett alternativ att passivt se på när den här fortsätter att breda ut sig, säger Paulina Brandberg jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister.

Få som utnyttjar döms

Sedan 2018 finns lagen människoexploatering som kom till efter att flera myndigheter och sakkunniga märkt av att exploateringen av utsatta personer ökat.

Men hittills har endast nya lagen om människoexploatering resulterat i sju fällande domar.

Gör ni verkligen tillräckligt?

– Den här regeringen har från dag ett prioriterat upp det här arbetet. Vi ser över den här myndighetssamverkan och satsar hårt på A-krimcentrena. Vi har också delegationen mot arbetslivskriminalitet som följer arbetet och tittar på åtgärder.