De avskräckande exemplen är många. Medan vandrarmusslan som bekant exploderat i utbredning i bland annat östgötska sjöar, vinner mårdhunden terräng i norra Sverige – en art som kan föra med sig sjukdomar och påverka inhemska arter.

I Australien planterades den giftiga agapaddan in för att bekämpa skadedjur, men i stället har paddan nu fått så stor spridning att den blivit ett problem.

Teoretisk ekologi

Teoretisk ekologi heter området som Anna Eklöf forskar inom. Med hjälp av matematiska modeller undersöker hon ekologiska frågeställningar som sedan analyseras genom datasimuleringar.

Den del av hennes forskning som rör just invasiva arter går ut på att definiera de här arterna utifrån deras olika egenskaper och se hur det ekologiska nätverket ser ut på en plats innan den invasiva arten kommer in och hur det ser ut efter invasionen.

– Vi vill kunna förutse var i det ekologiska nätverket som den här arten hamnar och om den då kommer att utgöra en fara eller inte, säger Anna Eklöf.

Kan leda till utdöenden

När en främmande art kanske inte har några naturliga fiender kan utbredningen gå extremt fort. Den invasiva arten kan äta slut på arter som är lägre ner i näringskedjan eller konkurrera ut dem som är på samma nivå.

– Vi kan alltså få utdöenden i ekosystemet. De här utdöendena kan i sin tur leda till andra utdöenden – vi kan få kaskadeffekter. Så en invasiv art kan göra väldigt stora förändringar i ekosystemet, säger Anna Eklöf.

”Vi blir direkt påverkade”

Det här är något som inte bara påverkar andra djur- och växtarter. Ekosystemen har nämligen funktioner – eller tjänster – som vi människor utnyttjar. Till exempel produktion av mat, rening av luft eller filtrering av vatten.

– Och när sådana funktioner går förlorade blir vi direkt påverkade. Pollination är också en sådan funktion som är jätteviktig. Det räcker med att en viktig pollinatör försvinner så kommer det ha väldigt stora effekter för vår matproduktion, säger Anna Eklöf.

Växande forskningsområde

Främmande arter är ett växande forskningsområde, just för att hotet mot den biologiska mångfalden ses som så stort.

Därför tror också Anna Eklöf att vi kommer att få en allt större kunskap och förhoppningsvis även en större försiktighet när det gäller till exempel inplanteringar av nya arter.

Assisterad migration

Vad hoppas du att din forskning ska kunna bidra till?

– Det jag hoppas framför allt är att vi ska kunna bli bättre på att förutse var invasioner kan komma att ske. Det finns också ett nytt ämne som är lite uppe på tapeten nu och det är det här med assisterad migration, alltså att man kommer att hjälpa arter. På grund av klimatförändringen så finns det arter som inte kommer att klara sig i det område där de nu finns utbredda och då vill man hjälpa dem att flytta sig. Det är samma problematik, fast att vi står bakom flytten och invasionen. Då vill jag att min forskning ska kunna hjälpa oss att förutse det här – vad händer om vi flyttar en art från ställe A till plats B, säger Anna Eklöf.