Allt sedan dubbelmordet inträffade i Linköping i oktober 2004 har polisen haft tillgång till gärningsmannens dna, och sedan ett par år tillbaka har polisen sökt i olika dna-databaser för att hitta en matchning. Många hundra topsningar har gjorts utan någon träff, tills helt nyligen då en man född 1983 greps och senare anhölls misstänkt för dubbelmordet.
– Jag har hela tiden trott att man skulle hitta rätt, säger Johan Grönberg som arbetar som professionell släktforskare.
I sitt arbete är dna en viktig ingrediens för att spåra och para ihop olika släktingar. Johan Grönberg berättar att det krävs att först spåra dna:at bakåt i tiden för att hitta en trolig anfader för att sedan bygga ett släktträd framåt.
Dna-databaser
– Polisen har ett dna som de fått tillåtelse att ladda upp på en databas där släktforskare lagt upp dna. Polisen får då en lista på testade personer som har likheter med dna-profilen. Nu gäller det att hitta den gemensamma nämnaren till den här personen och det gör man genom att bygga ett släktträd bakåt, säger Johan Grönberg.
När den gemensamma nämnaren, eller gemensamma anfadern, är hittad bygger man sedan ett släktträd framåt i tiden och till slut får man fram ett antal personer som passar in i ålder och geografiskt område.
– Dessa kandidater kan polisen sedan kontakta och topsa, säger Johan Grönberg.
Se och hör Johan Grönberg i klippet ovan.