Annika Krutzén (M) kommunalråd och ordförande social- och omsorgsnämnden

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Annika Krutzén (M) är kommunalråd och ordförande i social och omsorgsnämnden i Linköpings kommun hon berättar att man nu tittar på om det är möjligt att utföra vite till familjer som för bort sina barn. Foto: Lovisa Gelin/SVT

Kommunalrådet i Linköping om bortförda barn: ”Ett problem att detta inte upphör”

Publicerad

Det krävs tidiga insatser för att förhindra att barn förs utomlands mot sin vilja och riskerar utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Det menar Annika Krutzén (M) som är kommunalråd och ordförande i social och omsorgsnämnden i Linköpings kommun.

SVT Nyheter Öst har tidigare berättat om att barn och unga varje år förs ut ur Sverige och riskerar utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Norrköping och Linköping är Östergötlands största kommuner. Men det är svårt att få siffror över hur många barn som försvinner från skolorna i kommunen och av vilken anledning. Personal på skolor kan ha svårt att få reda på var barnen tagit vägen. Vårdnadshavare kan vara svåra att få tag på och det enda de har att gå på är deras utsago.

I Linköping har skolan och socialtjänsten ett nära samarbete, säger Annika Krutzen (M). Men det finns ett stort mörkertal och man behöver bli bättre på att nå fler.

– Vi får ju bara kännedom om de här barnen, de här familjerna om någon informerar oss om dem. Det är klart att det finns sätt för familjer att inte synas, säger hon.

Kan ha olika orsaker

Att barn inte kommer tillbaka till skolan kan betyda flera saker, att familjen har flyttat, att de är på semester eller att familjer, eller delar av den har lämnat Sverige för en kortare eller längre tid. Det förekommer också att barn skickas till ursprungsländer för att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, men här saknas det vetskap och siffror.

Det finns kriterier för att barn ska kategoriseras som saknade, resa med uppfostringssyfte, resa med risk för barnäktenskap och tvångsäktenskap samt resa med risk för könsstympning.

Maria Elowsson, utredare på Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck länsstyrelsen Östergötland

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Maria Elowsson, utredare vid nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, NCH, berättar vad som krävs för att hindra att barn och unga förs utomlands mot sin vilja. Foto: Lovisa Gelin/SVT

KARTLÄGGNING AV BORTFÖRDA PERSONER I EN HEDERSKONTEXT

Antal kända fall av bortföranden 2022:

  • 159 personer, varav 39 % pojkar och män.
  • 139 minderåriga (89 %)
  • 8 mellan 18 och 20 år (5%)
  • 10 över 20 år (6 %)

Kartläggningen bygger på en enkätstudie. Av Sveriges 290 kommuner är det drygt hälften av socialförvaltningarna som svarat.

Källa: Kartläggning av bortförda personer i en hederskontext 2022. Nationellt Centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.