SVT Nyheter har tidigare berättat om Martin från Linköping. Han behöver mycket stöd i vardagen och kan inte ta ett vanligt arbete. Det står i intyg från läkaren, det bedömer kommunens LSS-handläggare och det är även den bedömning som Arbetsförmedlingen har gjort.
Martin har en livslång intellektuell funktionsnedsättning, bor på ett LSS-boende, har god man och deltar i en daglig verksamhet.
Ändå drog Försäkringskassan in hans aktivitetsersättning i januari 2018 med motiveringen att Martin har arbetsförmåga.
Tvingades söka försörjningsstöd
Under två år var Martin helt utan inkomst och han tvingades söka försörjningsstöd för att kunna betala mat och hyra.
Martins gode man Britt-Inger Andersson hjälpte Martin att överklaga beslutet, men det var en lång process. Först efter två år fick Försäkringskassan bakläxa och Martin fick tillbaka sin ersättning.
Domstolen konstaterade att Martin inte har arbetsförmåga och han har därför rätt till aktivitersersättning.
– Då fick vi rätt och det kändes så bra. Martin har mått så dåligt av det här, säger Britt-Inger Andersson, som är god man åt Martin och hjälper honom med hans ekonomi och med alla turer med Försäkringskassan och försörjningsstöd.
Försäkringskassan går emot domstolen
Men för en månad sedan kom ett nytt beslut från Försäkringskassan. Nu dras aktivitetsersättningen in – igen. Med motiveringen att Martin nu har arbetsförmåga och borde kunna få en anställning.
– Det är ju bara ett år sedan vi fick domen. Varför ska de bråka med honom igen, säger Martins ombud Britt-Inger Andersson.
Se Britt-Ingers starka reaktion och hör henne berätta om kampen för att Martin ska få en inkomst.
Försäkringskassan: ”Om vi gjort fel rättar vi till det”
Försäkringskassans områdeschef svarar att Försäkringskassan inte behöver följa domen vid en ny ansökan.
Domen i Martins fall gällde till och med november 2020. Försäkringskassan beslutade att dra in ersättningen i december 2020.
”Varje ansökan ska hanteras som en ny och förbehållslös prövning”, skriver Ingeborg Watz Forslund tilll SVT.
Men svaret tyder ändå på att Försäkringskassan eventuellt kommer att svänga när det gäller Martins ersättning. Områdeschefen skriver att hon inte kan se ”att det finns några ytterligare uppgifter i hans ärende som tillkommit som visar på en arbetsförmåga”.
Hon skriver också: ”Ärendet utreds nu inom omprövningen och jag vill inte föregå den bedömningen, men om det visar sig att vi gjort fel kommer vi att rätta till det tidigare beslutet.”
I faktarutan här nedanför kan du läsa hela kommentaren från Försäkringskassans områdeschef .
Försäkringskassan: ”Om vi gjort fel kommer vi rätta till det”
Ingeborg Watz Forslund, områdeschef på Försäkringskassan, kommenterar ärendet kring Martin Andersson så här:
Vad är anledningen till att Försäkringskassan nu bedömer att Martin kan klara ett jobb utanför LSS? När han enligt Försvaltningsrättens dom hade rätt till hel aktivitetsersättning för ett år sedan.
”Ärendet utreds nu inom omprövningen och jag vill inte föregå den bedömningen, men om det visar sig att vi gjort fel kommer vi att rätta till det tidigare beslutet. Utan att ha gjort en djupare utredning av Martins fall kan jag inte set att det finns några ytterligare uppgifter i hans ärende som tillkommit som visar på en arbetsförmåga.”
Har Förvaltningsrättens dom i Martins fall ingen betydelse för framtida beslut som gäller Martin? Domar i Förvaltningsrätten är ju inte vägledande i stort men borde väl ha betydelse för individen som domen gäller?
”När förvaltningsrätten ändrar Försäkringskassans beslut och beviljar den sökande aktivitetsersättning gäller domen den period som anges i domen. Varje ansökan om ny period av aktivitetsersättning därefter ska hanteras som en ny och förbehållslös prövning hos Försäkringskassan. Detta gäller oavsett vilken instans av förvaltningsdomstol en dom har fattats i. Däremot ska Försäkringskassan ta del av domen under den utredning som görs inför beslut av ny ansökan.”
Det kom ju förra året en vägledande dom i högsta instans som handlar om arbetsförmåga i daglig verksamhet och vilken vikt Försäkringskassan ska lägga vid det. Bara för att man klarar av daglig verksamhet med stöd betyder inte det att man har arbetsförmåga, enligt den domen. Har den domen fått genomslag i Försäkringskassans bedömningar?
”Den 11 oktober 2019 fattade Högsta förvaltningsdomstolen beslut i mål nr 707-19. I domen tydliggjorde HFD att begreppet förvärvsarbete på arbetsmarknaden innefattar den öppna arbetsmarknaden och i viss utsträckning anpassade arbeten på denna, liksom även olika typer av subventionerade anställningar. Sådana verksamheter som endast har ett rehabiliterande eller livskvalitetshöjande syfte, såsom t.ex. daglig verksamhet, omfattas däremot inte av begreppet. Domen ska tillämpas från och med att beslut har fattats.
Högsta förvaltningsdomstolen uttalade vidare att den prövning som ska göras av den försäkrades arbetsförmåga måste vara verklighetsförankrad. En utgångspunkt bör vara att den försäkrade, för att kunna försörja sig, ska kunna utföra ett arbete på ett sådant sätt att någon är villig att betala för utförandet. Bedömningen avser således om det kan anses realistiskt att den försäkrade skulle kunna erbjudas i vart fall ett anpassat arbete eller en subventionerad anställning. I denna bedömning ligger att det måste kunna ställas basala krav på produktivitet, såsom att arbetsuppgifterna utförs någorlunda självständigt och med viss kvalitet samt inom en viss tid. Om de anpassningar som krävs är så omfattande att ett tillräckligt stort ekonomiskt värde för en arbetsgivare saknas, kan arbetet inte betraktas som ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Detta innebär dock inte att en person som deltar i daglig verksamhet alltid har rätt till aktivitetsersättning. Om det finns andra relevanta uppgifter i ärendet som påvisar en arbetsförmåga ska en helhetsbedömning av alla uppgifter/ underlag göras.”