Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, är ansvarig för studien. Han berättar att den görs av två anledningar. En är att man inte vet så mycket om vad svenskarna har för nyårslöften.

Vill veta svenskarnas löften

– Vi vill kartlägga vad det är för löften och vi vill också se om det finns olika sätt att hjälpa folk att hålla sina löften, säger Per Carlbring.

Forskningsprojektet genomförs under ett år via enkäter på internet, där deltagarna får frågor om hur det går med löftet under året.

– Alla kan vara med oavsett var man bor och det finns ingen gräns för hur många som kan delta. Vi vill ha så många deltagare som möjligt, säger Per Carlbring.

Att projektet pågår under ett helt år beror på att forskarna vill se hur svenskarna lyckas med att hålla sina löften.

– Många löften handlar om att man ska lova hålla sig till dem inför och under det nya året. Sen finns det en del tidsbestämda löften också som till exempel att åka Vasaloppet, säger Per Carlbring.

Vad hoppas ni uppnå med denna studie?

– Vi vill få en bättre bild av vad det handlar om för mål. Är det fortfarande löften om att äta bättre eller träna mer, eller finns det någon ny trend? Har det skett någon modernisering? Handlar det om begränsad skärmtid eller mindre tid med mobilen till exempel? frågar sig Per Carlbring.

Vill studera hur löften efterlevs

I studien vill man även studera hur löftena ställs. Är det något man bara hasplar ur sig vid 12-slaget eller är det mer planerade och genomtänkta löften? Och hur påverkar det i sin tur hur löftena efterlevs? Det handlar även om att studera om det blir bakslag och hur dessa i så fall hanteras.

Avger du nyårslöfte?

– Jag tycker att det är roligt. Det som har varit svårt tidigare är att hålla löftet när rutiner bryts, säger Per Carlebring.