Allt fler unga personer med funktionsnedsättningar, till exempel utvecklingstörning, blir av med sin ersättning och tvingas till Arbetsförmedlingen. Det visar Försäkringskassans egen statistik.
Tidigare har Försäkringskassan ansett att de bara följer den lagstiftning som finns. Men nyligen kom den första vägledande domen på området – och där får Försäkringskassan bakläxa.
Arbetslinjen har, enligt domen, drivits alltför långt när det gäller personer med utvecklingsstörning.
Bara för att en person med utvecklingsstörning klarar av att utföra en syssla inom daglig verksamhet så betyder inte det att den personen kan få en anställning, enligt domen.
Kan inte jämföra sysselsättning med jobb
– Att handläggare på Försäkringskassan tittar på vad man gör i en daglig verksamhet behöver inte vara fel i sig, säger områdeschef Ingeborg Watz Forslund.
Men man kan inte bara säga att du funkar rätt så bra i daglig verksamhet, alltså ska du söka jobb?
– Så kan man inte göra.
Det här förändrar synen på Försäkringskassans bedömningar av till exempel personer med utvecklingsstörningar.
– Domen kommer hjälpa oss hur vi ska bedöma arbetsförmåga. Just den här domen innebär att det en person gör på en daglig verksamhet ska inte likställas med ett vanligt arbete eller ett anpassat arbete, såsom lönebidrag eller skyddat arbete, säger Ingeborg Watz Forslund, områdeschef på Försäkringskassan.
Fler kan få behålla ersättning
Försäkringskassan har gått ut med nya direktiv till sina handläggare med anledning av domen.
– Det här är ett svårt och snårigt område. Det har inte funnits någon rättspraxis på området. Nu får vi hjälp och stöd i det här, som gör att det blir tydligare och bättre för försäkringskassan i vår utredning, säger Ingeborg Watz Forslund.
Är det rimligt att tro att fler personer får behålla sin aktivitetsersättning?
– Det kan vara så. Jag vågar inte ännu säga hur det blir. Men det kan vara så.
Det pekar i den riktningen?
– Absolut.
Temasida: Läs över 300 berättelser från chatten och se reportagen från granskningen
SVT har läst domen och varit i kontakt med en av Oskars föräldrar, men de vill inte vara med i reportaget. Oskar heter egentligen något annat.
Vi fortsätter granska: Kontakta gärna reportern tina.enstrom@svt.se om ni får beslut, omprövning eller domar som gäller personer som har daglig verksamhet.
Vad handlar domen om?
Domen handlar om ”Oskar” som har en utvecklingsstörning och bor i Östergötland. För två år sedan drog Försäkringskassan in hans aktivitetsersättning som han hade haft sedan han gick ut grundsärskolan.
Oskar deltog i en daglig verksamhet och behövde mycket stöd och stöttning för att klara av sysslorna. Det framgick av flera intyg som skickade in till Försäkringskassan.
Försäkringskassan konstaterade i beslutet att Oskar ”har stort behov av vuxenstöd dygnets alla timmar” och ”är osjälvständig och behöver påminnas”.
Handläggaren som utredde ärendet tyckte därför att Oskar skulle få behålla ersättningen eftersom han inte hade arbetsfömåga, varken i vanliga arbeten eller anpassade arbeten som till exempel Samhall.
Men en annan handläggare, en så kallad ”beslutsfattare” på Försäkringskassan, kom fram till att Oskar borde kunna få en anpassad anställning, till exempel en anställning med lönebidrag och inom Samhall.
Oskars föräldrar överklagade domen och förlorade i första instans, Förvaltningsrätten i Linköping. Men Allmänna ombudet, som driver principiellt viktiga fall, överklagade eftersom hon ansåg att det måste löna sig för en arbetsgivare att anställa en person.
Och Kammarrätten i Jönköping håller med om det. Domen blir nu den första vägledande domen som gäller aktivitetsersättning.
Så här står det i den vägledande domen:
”Att Oskar deltar i daglig verksamhet kan inte användas som stöd för att han har en arbetsförmåga i en annan anställning i ett skyddat arbete eller en lönebidragsanställning”, skriver Kammarrätten.
”Enligt kammarrättens uppfattning kan förmågan att delta i insatsen daglig verksamhet enligt LSS inte jämställas med en arbetsförmåga i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden.”
”Det är en brist att det läkarintyg som finns inte gör någon utförlig bedömning av hans arbetsförmåga. Dock framgår det av handledarens beskrivning att Oskar behöver stöttning i samtliga arbetsuppgifter i den dagliga verksamheten, vilket ger stöd för att han har nedsatt arbetsförmåga.”
Oskar heter egentligen något annat.
Försäkringskassan har inte överklagat domen utan konstaterar istället i myndighetens interna domsnytt:
”I domen förtydligas att förmågan att delta i insatsen daglig verksamhet enligt LSS inte kan jämställas med arbetsförmåga i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Att personen deltar i en sådan insats kan därmed inte användas som stöd för att det finns en arbetsförmåga i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden.”
Försäkringskassan skriver i inledningen till Domsnytt att ”domen har betydelse för handläggningen av både aktivitetsersättning och sjukersättningen när det gäller bedömningen av arbetsförmåga”.
Efter domen har Försäkringskassan ändrat vägledningen till handläggarna. Där står nu:
”Att den försäkrade deltar i daglig verksamhet eller sysselsättning kan inte användas som stöd för att personen har arbetsförmåga i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Däremot kan dessa uppgifter behövas när du bedömt att det finns en rätt till aktivitetsersättning, men behöver mer information för att ta ställning till och planera rehabiliteringsinsatser som den försäkrade behöver för att få eller återfå en arbetsförmåga.”
Vi fortsätter att granska: Kontakta gärna reportern tina.enstrom@svt.se om ni får beslut, omprövning eller domar som gäller personer som har daglig verksamhet.
Temasida: Läs över 300 berättelser från chatten och se reportagen från granskningen
Källor:
Kammarrätten i Jönköping, dom den 20 november 2018 i mål nr 2629-2630-17
Försäkringskassans Domsnytt 2018:023 från den 18 december 2018
Försäkringskassans Vägledning 2013:2 version 7 från den 18 december 2018, sidan 99