När släckningsarbetet efter skogsbranden vid fornborgen Torsburgen i Kräklingbo socken var över fanns inte mycket kvar av den skog som skogskonsulent Karin Wågström tidigare hade inventerat.

– Det är ju stora, öppna, kala ytor ännu i dag, 22 år efter branden, säger Karin Wågström, som arbetar på Skogsstyrelsen på Gotland. 

Samtidigt pekar hon på att naturen i sakta mak återhämtar sig och att en brand ger plats för nya växter och insekter. Och kanske kommer dessa arter att få ännu mer utrymme i framtiden.

Enligt beräkningar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så kommer brandrisksäsongen att bli längre i slutet av det här århundradet.

Ökad risk

Mest utsatta är Östersjölandskapen där vi får räkna med att risken för brand ökar från dagens femtio till hundra dagar per år. För Gotlands och Ölands del kan det till och med bli så mycket som 120 dagar per år.

Som skogsägare gäller det därför att tänka framåt.

– Tallen är ett träslag som är anpassat att klara skogsbrand ganska bra, säger Karin Wågström och borstar bort lite sotad bark från en av tallarna som stod emot branden för 22 år sedan.

Lövträd brinner sämre

Skogskonsulenten berättar att tallen dessutom är mer tålig mot torka än exempelvis gran och att den därför är ett bra alternativ att plantera om man tänker på klimatförändringar och skogsbränder.

– Sedan måste man ju sprida riskerna generellt och då kan det vara en god ide att öka sin andel lövträd på sina marker eftersom de inte brinner så bra och därför ofta klarar skogsbränder, säger Karin Wågström.