Jonas Hentati Sundberg har tillsammans med sin forskarkollegor studerat sillgrisslorna på Stora Karlsö intill Gotland i över 20 år.
– De senaste åren har det varit väldigt stabilt och det går stadigt uppåt. Men i år minskade antalet ungar kraftigt.
Coronapandemin ger oväntade följder
När turisterna uteblev kom det istället havsörnar till ön... fler och fler ju längre säsongen gick, som Dagens Nyheter var först med att rapportera.
– Örnarna lever inte på sillgrisslor, men stör dem. En lagom mängd turister visar sig ha varit ett bra skydd, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare och universitetslektor på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Se och hör hur sillgrisslorna haft det i videon ovan.
Havsörnar tar över fågelparadiset
På Gotland har havsörnen ökat från noll till sextio par, de senaste 20 åren.
– Ett tydligt resultat av en lyckad miljöpolitik och en minskat antal miljögifter i naturen, säger Jonas Hentati Sundberg.
På Stora Karlsö finns det ca 20 000 par sillgrisslor, den absolut största kolonin i Östersjön. Och forskarna gör samma sak varje år; tittar när sillgrisslorna lägger ägg, när äggen kläcks, tittar hur ungarna föds upp och så ringmärker de ungar och räknar de vuxna för att se hur många som kommer tillbaka varje år.
– I år blev det 25 % färre ungar än ett normalår, säger Jonas Hentati Sundberg.
Sillgrisslor
Sillgrisslan är en av de få riktiga havsfåglar som finns i Östersjön.
De har en unik roll som toppredatorer i ekosystemet och är viktig indikatorer på vad som händer i Östersjöns ekosystem.
källa: Jonas Hentati Sundberg, SLU
Sillgrisslorna lägger ett enda ägg direkt på klippan. Paret delar på ruvningen som pågår en månad.
Sillgrisslans ungar lämnar boet innan de kan flyga. Tre veckor gamla hoppar de ut från klipporna om natten och landar på den steniga stranden. Tack vare mjukt skelett och en fettkudde på bröstet överlever nästan alla det spektakulära hoppet. Ute på havet ligger papporna och ropar på ungarna som känner igen lätet och simmar ut i havet. Pappan och ungen vistas sedan på havet där det är lättare att föda upp ungen med kortare väg till maten.
På 1800-talet var sillgrisslorna på Stora Karlsö nära utrotning på grund av jakt och äggplockning. De räddades när Stora Karlsö blev skyddat på 1880-talet.
Fram till i dag har cirka 85.000 märkts, en stor del inom forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön – Baltic Seabird Project. Det drivs av Stockholms universitet och SLU med stöd av WWF.
Källa: WWF, Baltic Seabird