P-avgifter får bara användas ”i den omfattning som behövs för att ordna trafiken”.
– Lagen är väldigt tydlig, att man inte får ta ut avgifter för att det ska gynna kommunens ekonomi, säger trafikexperten Jan Söderström.
Han har tidigare bland annat jobbat som chef för trafikfrågor hos SKL, Sveriges kommuner och landsting, numera SKR.
Täcker driften i Norrköping
Tomas Tekmen (KD) är ordförande i samhällsplaneringsnämnden i Norrköping och säger att kommunen följer lagstiftningen.
– Vi ser det inte som en absolut inkomst utan vi har avgifterna för att få ordnade former i trafiken och täcka driften av våra parkeringar.
I videon hör du mer om hur resonemanget kring p-avgifterna går och hur kommunen tänker kring boendeparkering.
Klirr i kassan
Oavsett hur pengarna används genererar parkeringsavgifterna miljoner till kommunerna. Norrköping hade i fjol en intäkt på drygt 54 miljoner plus 17 miljoner i felparkeringsavgifter. För 2025 är prognosen 64 miljoner.
I Linköping var summan betydligt lägre; knappt 13 miljoner. Men där drar kommunen också in pengar från sina parkeringsplatser och p-hus som drivs via bolagen Dukaten och Sankt Kors.
Även i Motala ökar intäkterna från p-avgifter: Från cirka 1,4 miljoner 2020 till 4,8 miljoner till och med september 2024.
Ser det inte som extra skatt
– Jag förstår de som vill att det ska vara gratis, men det är en balansgång. Hur mycket ska vi ta ut för att kunna sköta driften, tillgängligheten och trafiksäkerheten? Jag ser det inte som en extra skatt, säger Tomas Tekmen (KD).
Kommunala avgiftslagen
Lagen (1957:259) 2§
”I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering.”
Källa: Transportstyrelsens beslut TSV 2018-1924.
