En stor del av Linköpings el- och fjärrvärme produceras i Gärstadverket som eldas med sopor. När avfallet bränns bildas det så pass mycket koldioxid att anläggningen kommer på plats 12 i Sverige, med sitt utsläpp av 265 000 ton CO2 ekv. per år. Företaget som helhet hamnar på plats 11 i landet.
– Även om inte just vi skulle elda sopor utan skicka vårt avfall till någon annan, så hjälper det inte klimatet. Att byta bränsle löser inget, avfallsmängderna finns fortfarande kvar, säger Mile Elez, teknisk direktör och hållbarhetschef på Tekniska Verken.
Verkets utsläpp har ökat för varje år
I början av 90-talet var kommunens el- och fjärrvärmeproduktion helt beroende av kol och olja, men sen dess har de ställt om. År 2020 användes det istället återvunnet och förnybart bränslet till 98 procent.
Dilemmat med plasten
Nu är problemet istället att det återvunna bränslet, alltså avfallet, soporna, innehåller stora mängder plast tillverkad av fossil olja.
Hör hållbarhetschefen Mile Elez i videon ovan om vad vi borde göra åt plasten.
– Anläggningen på Gärstad är anpassad för avfall och kommer att fortsätta att eldas med avfall, eftersom det är en resurs som annars skulle gå förlorad, säger Mile Elez.
15 företag står för en fjärdedel av Sveriges CO2-utsläpp. Det totala utsläppet för hela landet är 50 miljoner ton CO2.
Detta ingår i siffrorna
I systemet med utsläppsrätter ingår i nuläget endast fossila bränslen. Alla utsläpp omräknas till koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till klimatpåverkan.
När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid det motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar cirka 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.
Källa: Naturvårdsverket