Holgersson har intervjuat poliser och journalister, och gått igenom hundratals ärenden där journalister begärt ut handlingar. Han kommer fram till att polisen fördröjer och hemlighåller betydligt mer än man borde, vilket ofta visar sig när sekretessbedömningarna prövas av domstol.
Problemen kan enligt Holgersson förklaras av kunskapsbrister – men också av att man vill mörka för att slippa kritik. Bland annat förekommer ”informella tips” om hur man ska försvåra utlämning av information.
Ett konkret fall, där Holgersson själv prövade offentlighetsprincipen, växte till en hel bilaga i rapporten. Det gäller en hög chef som profilerat sig både internt och i media, och där Holgersson fått tips om att personen överdrivit sina egna meriter. Han försökte begära ut uppgifter för att kontrollera påståendena – men möttes av ovilja.
– Jag begärde ut ett intyg om påbörjad polisutbildning, som chefen påstår sig ha gått. Som svar från Polismyndigheten fick jag att ”det kan antas skada polisens operativa verksamhet”. Det känns märkligt. Istället för att säga att chefen inte gått polisutbildningen så vill man göra allt för att inte behöva lämna ut något som avslöjar det.
”Skyddar varumärke”
Samtidigt fick han ut dokument från andra håll, som stärkte tesen att chefen överdrivit sina meriter. Chefens tidigare jobb hade enligt dokumenten inte haft den tyngd och omfattning som chefen själv uppgett.
– Det här var inte tänkt att bli något för min studie, men det blev väldigt intressant med tanke på hur Polismyndigheten gjorde allt för att skydda en utsaga av en hög chef.
Både den utpekade chefen och Polismyndighetens ledning har avböjt att intervjuas. Polisens presschef Per Ek skickar en skriftlig kommentar där han skriver att myndigheten inte delar ”flertalet av de slutsatser som dras i studien, till exempel att det skulle finnas intresse av att mörka, dölja och försvåra insyn”. Han medger att det finns brister i hanteringen av utlämningar av allmänna handlingar, men uppger att flera åtgärder nu vidtas för att komma tillrätta med bristerna.
Angående den utpekade chefen så tillbakavisar presschefen polisforskarens anklagelser, och skriver att hanteringen av forskarens begäran om uppgifter baserats på sekretesslagstiftningen. Uppgiften om att chefen gått en polisutbildning kommer enligt Per Ek inte från chefen själv utan från en journalist som porträtterat chefen.
Vet du mer? Kontakta SVT:s granskande reportar.
Studiens resultat – polisens svar
Studien från Linköpings universitet visar att journalister i 77 procent av fallen inte fick ut alla handlingar man begärt, och i 57 procent inte fick ut några handlingar alls. JO har slagit fast att ett beslut i normalfallet ska komma samma dag som begäran görs, men studien visar att det bara sker i vart tionde fall hos polisen.
När det gäller orsakerna bakom bristerna så kommer Stefan Holgersson alltså fram till att det både finns okunskap och ett medvetet mörkande.
”Exempelvis berättade en polisanställd /.../ att brister i sättet att efterleva offentlighetsprincipen framför allt beror på en vilja att minska risken för att man själv, den enhet man tillhör eller Polismyndigheten ska utsättas för kritik. Den anställde framförde att på kurser i sekretess har utbildare gett informella tips om hur man kan försvåra för personer att få ut den information de efterfrågar. Vidare har den anställdes närmsta chef uttryckligen framfört att det var önskvärt att göra det krångligt att få ut handlingar för att minska risken för kritik.”
Per Ek, presschef på Polismyndigheten, har skickat en skriftlig kommentar:
”Årligen begärs det ut ca 120 000 handlingar från Polismyndigheten och i de allra flesta fall når vi upp till kravet på skyndsamhet. Polismyndigheten delar inte flertalet av de slutsatser som dras i studien t.ex. att det skulle finnas intresse av att mörka, dölja och försvåra insyn för att minska risken för kritik. Däremot finns visst fog för bedömningen att det finns strukturella brister när det gäller att hantera begäran om allmänna handlingar. Sådana brister har Polismyndighetens internrevision påpekat /.../ I början av nästa år införs därför nya rutiner och inom kort blir också en handbok klar som ger närmare vägledning för medarbetarna. Utöver detta pågår ett kvalitetshöjande projekt som syftar till att koncentrera själva mottagningen av alla begäran för att säkerställa att vi har säkrat oss om vad begäran rör. Bedömningen är att det kan korta tiden mellan begäran och utlämnande.”