Allt som allt låg det 712 silvermynt och andra föremål från vikingatiden gömda i myllan. Skattens totala vikt uppgick till cirka 1,7 kilo.

Fem år senare får lantbrukaren nu en hittelön på nästan 397.845 kronor, enligt ett beslut som Riksantikvarieämbetet fattat. Den så kallade inlösensersättningen till upphittaren bygger på en uträkning av myntens och föremålens ekonomiska värde.

Vägarbete blottlade skatten

Bakgrunden var ett vägarbete i Eskelhem socken på västra Gotland två år tidigare på lanbrukarens mark. Utgrävda jordmassor hade flyttats från en väg till en annan.

Lantbrukaren upptäckte av en tillfällighet en plåtremsa från ett kopparkärl, mynt och en silvernål till ett ringspänne, vilket han direkt anmälde till Gotlands museum. Arkeologerna åkte till Eskelhem med sina metalldetektorer och kartlade området innan man startade utgrävningen.

Hade mycket hög silverhalt

Huvuddelen av silverskatten låg i ett så kallat kompositkärl (sammafogat av tunna plåtar) av koppar. Kärlet hade lock och var 7,5 centimeter högt och hade en omkrets på 38,5 centimeter.

Skatten innehöll förutom de 712 silvermynten, som kom från hela den då kända världen, även delar av råbitsilver och några mer eller mindre intakta silverföremål. Några av föremålen hade en mycket hög silverhalt, visade analyser.

Fyndet har beskrivits som ovanligt, då få andra skatter från samma tidsperiod – 970-talet till 1130-talet – hittats på Gotland.