Två tjänstemän misstänks ha sålt uppehållstillstånd och uppehållsrätter till ett tiotal personer som ska ha betalat 50.000 till 100.000 kr för att få stanna i Sverige.

Det handlar dels om uppehållstillstånd som utfärdats mot betalning, men även om uppehållsrätter inom EU, som Migrationsverkets anställda ska ha ordnat med hjälp av falska bulgariska pass samt falska arbetsintyg.

Enligt Migrationsverket rör det sig bara om uppehållsrätter, men enligt källor till Sydnytt handlar det både om uppehållstillstånd och uppehållsrätter, något som bekräftas av statsåklagare Nils-Eric Schultz.

– Ja, det handlar både om upphållstillstånd och uppehållsrätter, säger Schultz till SVT.

Under tisdagens förmiddag har husrannsakningar gjorts i de båda tjänsstemännens bostader samt ytterligare en lokal. Men Nils-Erik Schultz kan ä'nnu inte säga om det gett något.

Tjänstemännen är 45 respektive 50 år och bor i Skåne. Hur de ställer sig till misstankarna är fortfarande oklart.

– De kommer att förhöras under eftermiddagen eller i kväll, säger Schultz.

Afrika och Mellanöstern

De asylsökande kommer från Afrika och Mellanöstern och har i de fall där det handlar om uppehållsrätter utrustats med pass som ger sken av att de är bulgariska medborgare och därmed har rätt att vistas inom EU.

Det var Migrationsverkets internutredare som i somras vände sig till polisen sedan de gått igenom den ena tjänstemannens ärenden.

Migrationsverket skriver i ett pressmeddelande att generaldirektör Anders Danielsson har beslutat att se över rutiner och regler för att motverka otillåten påverkan och mutbrott.

– Jag ser mycket allvarligt på misstankarna att medarbetare på Migrationsverket ska ha gjort sig skyldig till mutbrott. Det är viktigt att polis och åklagare nu utreder misstankarna för att få klarhet i frågan, säger Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.

Se över rutinerna

Anders Danielsson säger till SVT att han blev informerad om ärendet i början av sommaren, men att själva internutredningen startade redan tidigt 2012.

– Det kan ha varit tidigare som man kommit dem på spåren, men det vet jag inte just nu, säger Anders Danielsson, som tillträdde som chef för myndigheten i april 2012.

Anders Danielsson vill inte berätta vad som fick Migrationsverkets säkerhetsavdelning att sätta igång en utredning av de två anställda.

Vilka rutiner har ni för att hindra liknande händelser i framtiden?

– En naturlig konsekvens av ett sånt här missbruk är ju att se över rutinerna. I det här fallet har det handlat om så kallade enmansbeslut, enkla ärenden. Men då kanske man ska ha två som kollar på varje beslut. Men jag måste tänka på konsekvenserna av att byråkratisera besluten än mer. Vi kan också titta på om vi ska ha fler regelbundna internkontroller, säger Anders Danielsson.

Han överväger flera åtgärder för att undvika en upprepning. De misstänkta brotten ska ha begåtts fram till 2008. Danielsson kan på rak arm inte säga varför det dröjde ända till 2012 innan verket fattade misstankar.

– Problemet med den här typen av brottslighet är att det inte finns något offer som har anledning att gå till polisen. Till sin natur är sådana brott de svåraste att upptäcka, säger Danielsson, som tidigare var Säpochef.

Därför krävs skärpta rutiner, internrevisioner, kanske en så kallad whistleblower-funktion – en möjlighet som anställd att anonymt kunna komma med tips.

Grovt mutbrott

Förundersökningsledaren, statsåklagare Nils-Eric Schultz, säger till TT att utredningen har pågått några månader och de nu gripna tjänstemännen anhölls i förväg i slutet av förra veckan, misstänkta för grovt mutbrott. Omfattningen är än så länge oklar.

– Vi får väl se vad vi får fram nu de närmaste dagarna, säger han.

Schultz är på väg från Stockholm till Malmö med anledning av gripandena.

Av de gripna var en fortfarande anställd på Migrationsverket medan den andre slutade 2008.

Förundersökningen är ett resultat av att myndigheten själv gjorde en polisanmälan efter en interngranskning, meddelar Migrationsverket.