Mohammed Abdulaziz, uppväxt i Herrgården. Höghus Herrgården.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mohammed Abdulaziz är uppväxt i Herrgården på Rosengård och han menar att framtidstron bland unga blivit starkare i området. Foto: Hamza Ftouni/SVT

Fattigdomen minskar i Herrgården på Rosengård: ”Vill jobba för sin egen framtid”

Uppdaterad
Publicerad

Området Herrgården på Rosengård är ett av landets mest ekonomiskt utsatta område. Men det är också en av de platser i Sverige där hushållens ekonomi förbättrats mest.

– Det har varit illa här, och det är skönt att se att utvecklingen går framåt, säger Mohammed Abdulaziz.

Mohammed Abdulaziz är uppväxt på Herrgården och han menar att det finns en helt annan framtidstro och strävan i området än tidigare.

– Människor här vill framåt, man vill utbilda sig och ungdomar har börjat se upp till rätt förebilder.

Näst bäst utveckling i Sverige

Herrgården har genomgått en förändring gällande den ekonomiska standarden, det vill säga den disponibla inkomsten för ett hushåll.

2011 var 84 procent av de boende ekonomiskt utsatta och 2021 var den siffran 68 procent. Det är den näst bästa utvecklingen i hela landet.

– Det är såklart en positiv utveckling, samtidigt är den nuvarande siffran alldeles för hög. Vi behöver göra mer, säger Rikard Vroland, avdelningschef för ekonomiskt bistånd i Malmö kommun.

Dubbelt så många i arbete

Enligt siffror från Malmös kommunala bostadsbolag MKB har förvärvsfrekvensen, alltså personer som kommit i arbete, i Herrgården ökat kraftigt sedan 2012.

– Mellan åren 2012 och 2021 ser vi en ökning som är mer än en dubblering, säger Emma Cedermarker Belec, förvaltningschef på MKB.

Även det ekonomiska biståndet i området har nästan halverats de senaste fem åren.

– Man har fokuserat på detta området, krokat arm med arbetsgivare och har ett bra samarbete med näringslivet, säger Tommy Malmstedt, enhetschef på arbetsmarknadsförvaltningen i Malmö.

Omflyttning i Herrgården har betydelse

En omflyttning i staden kan också påverka att utvecklingen gått åt rätt håll.

– Det är klart att siffrorna påverkas av att en del människor lämnar området och att andra, med högre inkomster, flyttar in, säger Rikard Vroland.

Mohammed Abdulaziz valde för ett par år sedan att flytta från Herrgården, men hans familj och vänner bor kvar.

– Min familj vill verkligen inte flytta härifrån, de trivs bra. Men jag valde att flytta ut för att ta livet vidare till nästa steg med studier och arbete, säger han.

Utveckling: boende med låg ekonomisk standard (2011-2021)

  1. Årjäng (Västra Fågelvik-Töcksmark-Östervallskog-Karlanda): -18 procentandelar
  2. Herrgården: -16 procentandelar
  3. Göteborg (Bergsjön södra): -16 procentandelar
  4. Årjäng (Töcksfors): -16 procentandelar
  5. Göteborg (Gårdsten nordöstra): -13 procentandelar
  6. Malmö (Hyllievång norr): -13 procentandelar
  7. Göteborg (Hammarkullen centrala): -13 procentandelar
  8. Göteborg (Gårdsten sydvästra): -12 procentandelar
  9. Göteborg (Bergsjön sydöstra): -12 procentandelar
  10. Göteborg (Bergsjön Rymdtorget): -12 procentandelar

Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB.

OM statistiken

Framställningen av Inkomst- och taxeringsregistret består av insamling och bearbetning av data från administrativa källor till ett slutligt observationsregister. Registret innehåller uppgifter från:

  • Skatteverket (taxeringsuppgifter, kontrolluppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgifter från pensions- och försäkringsutbetalare, kontrolluppgifter över räntor och utdelningar samt standardiserade räkenskapsutdrag)
  • Försäkringskassan
  • Centrala studiestödsnämnden
  • Statens tjänstepensionsverk
  • Pensionsmyndigheten
  • Försvarsmakten
  • Skolverket
  • Socialstyrelsen

Registret kompletteras med uppgifter från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB). SCB publicerar statistiken med två års fördröjning – vi visar alltså det senast tillgängliga materialet.

Källa: Inkomst- och taxeringsregistret, SCB.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.