– Det var ett ovärdigt sätt att bo på, säger Henric Nilson, präst i S:t Staffans församling i Staffanstorp.
Fem år har gått sedan flyktingkrisen och Staffanstorps kommun började märka effekterna av krisen först efter att bosättningslagen infördes 2016.
– 2016 och 2017 så började det bli problematiskt i Staffanstorp. Många kom hit och det fanns inte ordentliga, eller tillräckliga, boenden till de nyanlända, säger Henric Nilson.
”Vattnet frös”
En lösning av kommunen var att placera en del flyktingar i husvagnar i ett industriområde vid en återvinningsstation.
– Vattnet frös, elen gick och många som kom hit kände att de inte var välkomna. Jag var inget fan av husvagnarna då och är inte det i dag heller, säger Henric Nilson.
Än i dag står husvagnarna kvar och är hem för en del nyanlända i Staffanstorp.
– Nu får de i alla fall bo ensamma i en vagn. För några år sedan parades de ihop två och två och fick dela husvagn.
Svårt att hitta bostad
Av de 163 000 flyktingar som kom till Sverige 2015 så bor det kvar 91 stycken i Staffanstorp.
– Det är viktigt att vi välkomnar alla hit – även nyanlända. Tydligen har vi inte lyckats med det eftersom så få bor kvar, säger Eva Risberg, diakon i S:t Staffans församling.
Enligt församlingen är bostadsbristen i kommunen en av anledningarna till att få stannar i Staffanstorp.
– Det är svårt att hitta boende här – och så även för de nyanlända, säger Henric Nilson.