”Amir” hoppas att han ska frias i Högsta domstolen. Foto: TT/Privat

Frågan för Högsta domstolen: var IS en terrorgrupp?

Publicerad

Den 37-årige Burlövsbon har blivit fälld i både tingsrätten och hovrätten för att ha uppmanat allmänheten att skänka pengar till terrorgrupper. Försvaret hävdar att Islamiska staten och Nusrafronten ska betraktas som stridande parter i en väpnad konflikt och att det därför inte rör sig om ett terroristbrott enligt svensk lag. Nu ska Högsta domstolen avgöra fallet.

Högsta domstolen (HD) har gett ett partiellt prövningstillstånd, vilket innebär att de bara prövar delar av fallet. Att det verkligen var Burlövsbon ”Amir” som skrev uppmaningarna på Facebook om att ”stödja bröderna i fronten” anser HD redan är bevisat.

– Frågan är inte om han suttit vid datorn utan om gärningen är straffbar enligt svensk terrorlagstiftning, säger vice chefsåklagare Hans Ihrman till SVT Nyheter.

Hans Ihrman är vice chefsåklagare. Foto: TT

Väpnade grupper eller terrororganisationer?

Det handlar om IS och Nusrafronten, den syriska grenen av Al-Qaida (även kallade Jabhat Al-Nusra). Var de terrororganisationer när facebookinläggen gjordes? Försvaret menar att eftersom det pågick ett inbördeskrig i Syrien bör man istället se organisationerna som stridande parter i väpnad konflikt. Frågan är då om hovrättens fällande dom står i konflikt med internationell humanitär rätt. Skulle HD komma fram till det kan Amir komma att frias. Det är nämligen inte nödvändigtvis brottsligt att stödja den ena sidan i ett krig.

Nusrafronten till vänster och IS till höger. Foto: TT Arkiv

– Om jag har förstått försvarets uppfattning rätt, så menar de att om man är en väpnad grupp som ingår i reguljära strider, då gäller bara eventuella brott mot humanitärrätten och man har fribrev från terrorbrottslagstiftningen. Jag har en helt annan uppfattning. Så kan man inte se på lagstiftningen, säger vice chefsåklagare Hans Ihrman.

Amir själv menar att det på den tiden inte gick att se vad IS var för slags organisation.

– Man kunde inte se att IS begick några terrorbrott, man kunde se att de var en stridande grupp. Bilden av IS har ändrats hos många människor. Många har ändrat sin åsikt efter att de såg allting som IS stod för.

Gäller det dig också?

– Absolut, utan tvekan.

Våldsanvändning tillåten

Enligt internationell humanitär rätt är våldsanvändning under väpnade konflikter tillåten, men samtidigt är terroristhandlingar förbjudna. Det var välkänt att både IS och Nusrafronten begick massakrer på civila och utförde terrordåd. Båda organisationerna var terrorklassade av FN 2013. Hovrätten har behandlat frågan i sin dom:

”Såväl Islamiska staten som Jahbat al-Nusra utgör enligt hovrätten tydliga exempel på terroristorganisationer som vid tidpunkten för åtalet, om inte uteslutande så i vart fall upprepat och systematiskt, begick sådan särskilt allvarlig brottslighet som avses med åtalet”.

Uppmanade till hämnd

Ett av Facebookinläggen som Amir dömdes för skrevs samma dag som den ökända gasattacken i Ghouta, då den syriska regimen använde kemisk stridsgas mot rebellstyrkorna.

Foto: Privat/Facebook/Polisens förundersökning

Försvaret hävdar att uppmaningen att ”förse bröderna i fronten med vapen så den kan hämnas våra syskon” tydligt syftar på en hämnd mot den syriska regimen, vilket enligt försvaret skulle innebära att det inte rör sig om terroristbrott.

– Jag är av en annan uppfattning. Stödet är allmänt till organisationerna. Stödjer man organisationerna så är det till deras verksamhet. Han har ingen möjlighet att påverka om det är till terrorverksamhet eller inte, säger vice chefsåklagare Hans Ihrman.

HD har meddelat parterna att de kommer att kallas till en huvudförhandling, men något datum är ännu inte utsatt.

– Jag blir inte alls förvånad om jag döms där också. Ska man fria mig i det här fallet kommer det bli jättesvårt att döma andra efter mig. Jag hoppas självklart att de inser sanningen och inte kan döma mig för någonting jag inte har gjort, säger Amir.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.