När Greta Thunberg talade vid Christiansborg i centrala Köpenhamn vid lunchtid anslöt mer än 40 000 personer, det skriver Ekstrabladet.
För första gången är klimatet den hetaste valfrågan bland danska väljare.
– Hon får världsledarna att lyssna, säger Amalie Lund Michaelsen, aktiv i Folkets klimatmarsch som arrangerar protesten.
”Klimatet är den viktigaste frågan”
Inför dagens klimatmanifestation i Köpenhamn trodde Folkets klimatmarsch att runt 30 000 människor skulle samlas vid Christiansborgs slottsplats, det visade sig bli ännu fler. Intresset rimmar väl med vilken fråga de danska väljarna anser är viktigast inför folketingsvalet den 5 juni.
– För första gången anser väljare att klimatet är den viktigaste frågan i ett val, säger Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.
”Begripligt för många”
I januari visade mätningar, som gjorts på uppdrag av nyhetsbyrån Ritzau, att det var främst unga väljare som ansåg att klimatet var den viktigaste frågan, men den senaste tiden har ämnet hamnat högst på dagordningen i alla åldersgrupper, berättar Møller Hansen.
– Det har blivit synligt för många att klimatet är i förändring. Vi ser att isarna smälter och att det är mer extremt väder på många ställen i världen. Det gör det begripligt för många människor. Sedan har vi naturligtvis Greta Thunberg, som har satt upp det på den politiska dagordningen, säger Kasper Møller Hansen.
Inte hetast i valkampanjen
Normalt ligger invandring och integration högt upp bland de viktigaste frågorna hos danska väljare, men enligt den aktuella mätningen rankas det ämnet som nummer fyra just nu. I stället är det välfärdsfrågor som sjukvård och pensioner som gör klimatet sällskap i toppen.
En färsk mätning visar att klimatet även är den hetaste frågan i danskarnas EU-val, men det valet har hamnat helt i skuggan av folketingsvalet.
Fakta: Valen i Danmark
Även Danmark har val till Europaparlamentet på söndag, men politikernas fokus ligger i princip helt och hållet på folketingsvalet den 5 juni.
Danmark har liksom Sverige fyraåriga mandatperioder, men det är upp till statsministern att bestämma när valdagen ska infalla. Det ska ske minst tre veckor före valet och denna gång utlyste statsminister Lars Løkke Rasmussen datumet en knapp månad (7 maj) före valdagen.
Det krävs två procent av rösterna för att ett parti ska ta sig in i folketinget. Till årets val ställer totalt 13 partier upp. Nio av dem är i dag representerade i folketinget.
Nye Borgerlige, Stram Kurs och Klaus Riskjær Pedersen (ett parti som bär partiledarens namn) är nya partier i valet. Kristdemokraterne, som bildades 1970 men åkte ur folketinget 2005, ställer också upp.