Varje svensk köpte i genomsnitt över 15 kilo nya kläder och textilier förra året. Det är en ökning på över 40 procent sedan år 2000.  Det plöjs ner väldigt mycket resurser i form av vatten, kemikalier och transporter i varje enskilt plagg. Det säger Anna Vilén, kommunikationsansvarig på det kommunägda avfallsbolaget Sysav som driver sorteringsanläggningen i Malmö.

– Det är konsumtionssamhällets baksida att se alla de här kläderna, och hur snabbt de går från kläder till avfall.

”Malmös eget bomullsfält”

Anläggningen sorterar 36 ton kläder om dagen efter fibersammansättning och färg. Därefter hamnar de hos företag som sysslar med återvinning.

– Vi kallar det för Malmös eget bomullsfält. Vår verksamhet är ett steg i rätt riktning, där vi börjar ta till vara på råvaror som redan är producerade, säger Anna Vilén.

Kläderna av bomull återvinns till nytt bomullstyg, medan andra textilier kan användas till exempelvis kompositmaterial eller stoppning i bilstolar.

“Mättad secondhand-marknad”

Men i de enorma klädbalarna finns många plagg som ser ut att vara hela och moderna. Kläderna har skänkts till välgörenhet av konsumenter i Sverige och andra europeiska länder. Vid en manuell sortering utomlands har plaggen ansetts sakna värde, och blivit klassade som avfall.

– Second-handmarknaden är väldigt mättad. Alternativet är att kläderna förbränns, så då är återvinning bättre, säger Anna Vilén.

EU-stopp för att bränna osålda kläder

Modeindustrin har anklagats för att bränna även helt nya och oanvända kläder som inte sålts. Tidigare i veckan enades EU:s näringsministrar om att inte tillåta destruering.

– Vi vill sätta stopp för slit- och slängkulturen. Kläder ska bäras på kroppen, inte slängas på sophögar, sa näringsminister Ebba Busch (KD) då.

Men förslaget gäller nyproducerade plagg. När det gäller kläderna på second-handmarknaden finns inga förslag som förhindrar att plaggen blir avfall.