Synagogan i Malmö. Foto: TT

Ny syn på kameraövervakning efter attentat

Uppdaterad
Publicerad

Attentaten i Köpenhamn gör att synen på kameraövervakning i Skåne kan ändras.

Senast judiska församlingen ansökte om fler kameror vid synagogan var 2013. Då avslogs begäran av Länsstyrelsen. Men Socialdemokraterna i Malmö vill ändra på det.

Ända sedan nittiotalet finns en fast kamera installerad vid församlingshemmets entre. Men församlingen vill även ha en kamera som fångar upp vad som händer på trottoaren framför. Något som enligt Länsstyrelsens senaste avslag blir problem för integriteten för de som passerar på gatan.

Terrordåden i Köpenhamn

”Församlingen i Malmö har inte kunnat redovisa ett sådant underlag som innebär att den föreslagna kameraövervakningen med inspelning kan anses proportionerlig i förhållande till intrånget i enskildas integritet”, står att läsa i senaste avslaget.

Malmöpolitiker vill se förändring

Men efter händelserna i Köpenhamn kommer nu kraftiga reaktioner från Malmös politiska toppskikt.

– Judiska församlingens medlemmar i Malmö upplever sedan tidigare en allmän hotbild. Jag kan knappt föreställa mig otryggheten de känner efter det som hände natten till i söndags. De har rätt till den ökade trygghet som fler övervakningskameror ger, säger Andreas Schönström (S).

Socialdemokraterna säger nu att de vill se att Länsstyrelsen omprövar beslutet och att en ny ansökan från judiska församlingen ska bedömas annorlunda.

Om en ny ansökan kommer in säger Henrik Kvennberg att den kommer behandlas skyndsamt.

Kommer att prioriteras

– Det blir ett prioriterat ärende, och vi kommer begära in yttrande från polismyndigheten, vilket är mycket ovanligt.

Ett sådant yttrande har bara begärts in en gång tidigare i Skåne. Året var 2010, och gällde även då Judiska församlingen i Malmö.

Om en ny ansökan kommer in kommer Länsstyrelsen även hämta in ett nytt yttrande från Malmö stad, som senast det begav långt ifrån lika pådrivande som nu.

– Vad kommunen säger väger tungt, säger Henrik Kvennberg.

Han menar vidare att det förändrade omvärldsläget skulle kunna få en ny ansökan att behandlas annorlunda än den som redan ligger.

– Vi får titta på hur förutsättningarna förändrats och göra en ny bedömning efter det, säger Henrik Kvennberg.

Lättnad över ny inställning

I judiska församlingen tas nyheten om kommunens förändrade inställning emot med lättnad.

Nu ska en ny ansökan formuleras. 

– Vi har sagt hela tiden att sådant här inte går att förutsäga och att det är därför vi vill ha kameror, säger en person inom församlingens säkerhetsorganisation som vill vara anonym. 

Han berättar att kamerornas syfte dels är att avskräcka illasinnade personer från att begå attentat, men att de även skulle bidra till en tryggare känsla i stort.

– De skulle hjälpa till att sprida trygghet bland våra medlemmar, helt klart.

MP säger nej

Men Miljöpartiet i Malmö är kritiska till att fler kameror skulle fungera brottsförebyggande.

– Det är dumt och kortsiktigt att ropa på fler kameror. Det är att handla i affekt, säger Nils Karlsson, kommunalråd (MP).

– Om vi ger oss in i en spiral av terror och inskränkta fri- och rättigheter och minskad personlig integritet leder det inte till ett fritt och öppet och demokratiskt samhälle, fortsätter han.

Att kommunen skulle lägga sig i Länsstyrelsens uppdrag tror han inte på.

– Det kan inte vara upp till kommunen att avgöra om vi ska ha fler kameror i varje enskilt fall, det är Länsstyrelsens sak att avgöra, säger Nils Karlsson.

Skulle vara ovanlig åtgärd

Att få tillstånd för den kameraövervakning judiska församlingen vill ha är extremt ovanligt. I Skåne finns de bara på två platser, Stortorget i Malmö och Södra Kyrkogatan, Lilla Strandgatan och Bruksgatan i Helsingborg. I båda dessa fall är det polisen som velat ha kamerorna.

Kan ett ja till judiska församlingen öppna upp för ännu fler kameror på sikt?

– Det kan jag inte spekulera i, utan nu tittar vi på just det här specifika fallet, säger Henrik Kvennberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordåden i Köpenhamn

Mer i ämnet