Det handlar om att sätta ökad press på gärningspersoner som utsätter sin partner eller expartner för våld att ändra sitt beteende.
– Vi ska bli lika duktiga på att jobba mot de här våldsaktörerna som mot de grova gärningsmännen inom narkotika och sprängningar, säger Jonas Lander som är projektledare för polisen i projektet Trygg relation – fri från våld.
Kartläggning av våldsutövare
Polisens analytiker har utifrån polisanmälningar och riskfaktorer för dödligt våld utvärderat vilka personer polisen ska fokusera på, tillsammans med socialtjänsten och Kriminalvården som också ingår i projektet.
– Det är en kategorisering från D-A där D är lägsta nivån. Där finns ingen misstanke om brott, men polisen har varit på plats. C- nivån är där det finns misstanke om brott, berättar Jonas Lander.
Fokus ligger på A- och B-nivån där man ska ha varit misstänkt för minst 2-3 brott i nära relation de senaste 6 månaderna.
Riskfaktorer för dödligt våld
Riskfaktorerna för dödligt våld är pågående separation, missbruk, kontrollerande beteende, sexuellt våld, psykisk ohälsa och markant påtaglig rädsla hos målsägande.
Omkring 100 personer finns just nu med i registret, som är det enda i sitt slag i landet. 40 av dem är A och B aktörer. Registret gallras efterhand.
De ska synliggöras
Vet personerna om att de är kartlagda?
– De kommer att få reda på det under processens gång beroende på vad det är för insatser vi gör mot dem, säger polisens projektledare Jonas Lander.
Mest aktivitet sker mot de på A- och B-nivån. Fokuserad utredning mot dem och de kallas till gemensamma samtal med polis, socialtjänst och kriminalvård.
– De ska synliggöras både internt, men också utåt. De ska känna att samhället ser dig och vet vad du håller på med, säger Jonas Lander.
Men de ska också få en möjlighet att erbjudas hjälp att ändra sitt beteende.
