Sven Andréasson är läkare och professor i socialmedicin på Karolinska Institutet och är en av Sveriges främsta sakkunniga på ämnet alkoholberoende.
Han menar att dagens regelverk för att inneha körkort bygger på missuppfattningar och fördomar om alkoholberoende. Hör honom berätta mer i klippet.
”Inte bara beroende som åker fast för rattfylleri”
Idag säger regelverket att en patient som får en beroendediagnos ska anmälas till Transportstyrelsen, eftersom diagnosen i sig utgör hinder för körkort.
Men det är att dra alla över en kam, menar Sven Andréasson.
– Den stora majoritetsgruppen kör inte bil när de är påverkade i högre grad än människor gör i allmänhet, säger han.
Få anmäls
De flesta läkare anmäler heller inte automatiskt när de satt en diagnos, säger Sven Andréasson, som menar att det råder en stor underrapportering till Transportstyrelsen.
– Och kanske är det tur. Annars skulle systemet drunkna i anmälningar. Å andra sidan är det galet att ha ett system som inte följs.
Graden av beroende ska vägas in
Han vill se tydligare formulerade krav på en samlad undersökning där läkaren ska bedöma om en person med alkoholberoende är trafikfarlig eller inte, och där en diagnos inte räcker för att anmäla.
Hur pass djupt i ett beroende patienten är borde påverka bedömningen i högre utsträckning än det gör idag, menar han:
– Alla diabetiker blir ju inte av med körkortet. Men de med svår diabetes, som kan få hypoglykemi, ska inte ha körkort eller ska i alla fall genomgå en ordentlig undersökning. Jag menar att det är på samma sätt med den här diagnosen.
Risk att de undviker att söka vård
Systemet innebär även risken att fler personer med svåra alkoholproblem drar sig för att söka hjälp mot alkoholproblemen i rädsla att bli av med körkortet.
– Då undviker folk vården och då har vi dem ute i trafiken i alla fall.
SÅ SÄGER REGLERNA OM KÖRKORT OCH ALKOHOLBEROENDE
Alla läkare har skyldighet att anmäla den körkortshavare som är medicinskt olämplig att ha körkort.
Vilka sjukdomar och tillstånd det handlar om anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort – som i sin tur regleras i EU:s körkortsdirektiv.
Diagnosen alkoholberoende utgör hinder för körkortstillstånd, till dess att varaktig nykterhet kan verifieras.
Diagnosen ska vara ställd enligt ”vedertagen medicinsk praxis eller om det utifrån tillgänglig information kan bedömas att kriterierna för sådan diagnos är uppfyllda”.
Varaktig nykterhet definieras som att ett antal prover för alkoholmarkörer (CDT,GT samt PEth) ska hålla sig under ett visst gränsvärde under en viss period. Proverna ska tas minst fyra gånger per halvår där patienten kallas till provtagning med kort varsel. Överskrider proverna värdet så indikerar det på en för hög konsumtion av alkohol.
En patient med alkoholberoende kan få tillbaka sitt körkort tidigast efter 6 månader då proverna understiger gränsvärdet, men måste sedan underkasta sig provtagning i ytterligare minst 1,5 år för att få behålla det.
Under 2022 återkallades 5887 körkort av medicinska skäl. Hur många av dessa fall som rör personer med diagnos alkoholberoende kan Transportstyrelsen inte ta fram statistik på, då det är sekretessbelagd medicinsk information.
Källa: Körkortslagen, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. 12 kap, 2 §, 6§
