Fler PFAS områden måste saneras – men färre anläggningar tar emot

Publicerad

Kunskapen om PFAS och de risker som ämnena utgör har ökat mycket de senaste åren. Det gör också att fler platser kommer behöva saneras. I Småland har fem platser sanerats från PFAS-föroreningar och fem till planeras. Det finns dock mycket osäkerhet kring hur saneringarna ska gå till och ett problem är att få anläggningar att ta emot den förorenade jorden.

Konsultföretaget Sweco har bland annat anlitats av Växjö kommun för att utreda och ta fram åtgärdsförslag för brandövningsplatsen Nothemmet. De jobbar i hela landet med PFAS-saneringar och de har sett en förändring. 

– Det är allt färre anläggningar som kan ta emot den här typen av jordmassor. Vi har också sett exempel på anläggningar som tidigare tagit emot, men som inte längre har tillstånd att göra det, säger Martin Fransson, specialist inom förorenade områden på Sweco i Jönköping.

Vad beror det på? 

– När det gäller PFAS-föroreningar så kommer det hela tiden nya krav och nya riktlinjer. Det finns en stor osäkerhet och anläggningarna kan därför inte lova att de får ta emot föroreningarna på sikt.

Fem platser har sanerats från PFAS  

I Småland har hittills bara metoden schaktsanering används, vilket innebär att stora mängder jord grävs bort. Det visar Richard Anderssons examensarbetet i Miljövetenskap från Linnéuniversitetet.

I Jönköpings län har det gjorts tre saneringar, två i Vetlanda och en i Värnamo. I Vetlanda handlade det om en brandövningsplats och en brandstation. I Värnamo sanerades en gammal industrifastighet. Det planeras att göras ytterligare två saneringsarbeten i Vetlanda och ett på Axemo flygplats i Jönköping. 

I Kalmar län har en sanering genomförts på en brandövningsplats i Oskarshamn och en planeras i Nybro. 

I Kronobergs län har det genomförts en sanering på en industrifastighet i Markaryd och Växjö kommun planerar att genomföra ett saneringsarbete på brandövningsplatsen Nothemmet.

Efterfrågan ökar

Rättsfallet i Kallinge i Blekinge, där över 160 personer stämt Ronneby kommun för att dricksvattnet var förgiftat med PFAS, har fått stor uppmärksamhet. Det gör också att fler kommer att behöva göra åtgärder.

– De senaste två åren har det varit en stor ökning eftersom medvetenheten om PFAS ökat. Det undersökts mer och behovet av åtgärder ökar eftersom man inser hur stora risker de här föroreningarna innebär.

Vad är PFAS?

PFAS är samlingsnamnet för en grupp som idag består av över 4 700 ämnen. PFAS-ämnena har egenskapen som bland annat innebär att de är vattenavvisande, oljeavvisande och tål höga temperaturer. Det användes tidigare i brandskum, men också mycket annat som vi använder i vår vardag som vattenavvisande kläder, stekpannor och smink. 

PFAS-ämnena är extremt svårnedbrytbara och misstänkt farliga för både människor och miljö. Det är bara ett fåtal av dem som konstaterat skadliga och därför förbjudits. Enligt Kemikalieinspektionen finns det dock starka skäl att betrakta alla PFASS-ämnen som hälsofarliga.

Källa: Kemikalieinspektionen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.