Det var olyckan i Fukushima 2011 som fick Strålsäkerhetsmyndigheten att tillsätta en utredning om den svenska beredskapen. Nu har utredningen landat i ett konkret resultat: Drygt 22 000 hushåll i Kalmar län omfattas av den utökade beredskapszonen.
Jodtabletter och skyddsåtgärder
Tidigare ingick bara drygt 2 000 hushåll i beredskapszonen kring OKG.
– De som nu ingår i en beredskapszon får information hem till sig, och jodtabletter. Det är en typ av skyddsåtgärd om det skulle inträffa en olycka. Så småningom om ska de även få hem RDS-mottagare, en slags radioapparat, säger Erik Richardsen, handläggare för krisberedskap på Länsstyrelsen i Kalmar län.
Hur har responsen varit?
– En del har väntat på det här, och tyckt det är positivt att man tar ett lite större område. Många har sett över sitt hem och tänkt på sin hemberedskap. Det är en uppmärksam allmänhet som tar till sig information, säger Erik Richardsen.
Så fungerar beredskapszonerna:
Inre beredskapszonen (inom 5 km från kärnkraftverket)
- Viktigaste målet – att allvarliga strålskador kan undvikas
- Beredskap för skyndsam utrymning
- Jodtabletter och RDS-mottagare (varningsradio) utdelade
Yttre beredskapszonen (inom 25 km från kärnkraftverket)
- Viktigaste målet – att långvariga strålskador kan reduceras
- Fler Hesa Fredrik-tyfoner placeras ut
- Jodtabletter och RDS-mottagare (varningsradio) delas ut
Planeringszonen (inom 100 km från kärnkraftverket)
- Förmåga att mäta strålning
- Plan för utrymning vid hög markbeläggning
- Plan för inomhusvistelse
- Plan för begränsad extrautdelning av jodtabletter
Källa: Länsstyrelsen