Ljungbys kommunalråd: Säger alla nej till vindkraft blir vi av med vetot

Publicerad

Det kommunala vetot kan komma att dras in om allt för många kommuner säger nej till ny vindkraft. Det tror Ljungbys kommunalråd Magnus Gunnarsson (M) som nyligen var med och sa ja till Ljungbys första stora vindkraftspark.

Genom åren har Magnus Gunnarsson (M) och hans partikollegor i kommunstyrelsen ofta röstat ner nya vindkraftsprojekt. Sedan 2017 har det blivit tre veton – men i höstas sa de plötsligt ja till fyra 270-meters verk i skogen utanför Staverhult, sydväst om Ljungby.

– Det påverkade få av våra kommuninvånare samtidigt som det kunde ge ett stort energitillskott. När vi la det i vågskålarna så vägde det över, säger han.

Klimatet – Val 2022

Vätgasfabrik fick ja

Nu har politiken även gett preliminärt ja* till två små vindkraftsverk inne i Ljungby tätort. Det handlar om företaget Strandmöllen som ska börja tillverka vätgas som drivmedel för fordon vid en ny fabrik i Ljungby. En förutsättning för etableringen är att bolaget använder förnybar el i produktionen. Det var då vindkraften kom på tal.

– Från vänster längst ut till höger så är alla överens om att de arbetstillfällen och den innovation som den här vätgasetableringen innebär är bra för kommunen, säger Magnus Gunnarsson (M).

”Kan bli av med vetot”

Vad är det då som fått Ljungby att börja säga ja till vindkraft? Magnus Gunnarsson har själv inte ändrat uppfattning egentligen: Han är fortfarande oftare nej än ja. Däremot ser han risker med man i allt för hög utsträckning lägger in veto av princip, som han menar blivit fallet i en del kommuner.

– Konsekvensen kan bli att vi blir av med det kommunala vetot. Det är klart att staten tittar på och om alla alltid säger nej och vi behöver mer energi, så kommer det innebära att vi blir av med det.

Ingen mittlinje

Mer pengar till bygden runt vindkraftsparker, sänkta skatter och projekt som gynnar lokala näringslivet är tre morötter som han tror skulle kunna göra fler kommuner positivt inställda. Men i slutändan handlar det om att alltid väga för- och nackdelarna för kommuninvånare och näringsliv, säger Magnus Gunnarsson.

– Den energidebatt som vi haft i många år i Sverige har gjort att det grävts ett dike och antingen är man för eller emot och det finns ingen mittlinje. Vi politiker gör oss en otjänst om vi är helt för eller helt emot utan att väga in de för och nackdelar som ändå finns.

Vindkraftsbeslut i Ljungby kommun

Under åren 2017-2022 (april) har kommunstyrelsen i Ljungby fattat beslut om fyra vindkraftsprojekt.

2019: Trollestorp/Bäckaryd/Berghem: Opreciserat antal vindkraftverk på fyra fastigheter sydväst om Ljungby tätort längs E4:an – NEJ

2021: Vindkraftspark Skäckarp: 20 verk med totalhöjd på 270 meter sydväst om Ljungby – NEJ

2021: Vindkraftspark Staverhult: 4 verk med totalhöjd på 270 meter sydväst om Ljungby – JA

2022: Vindkraftspark Sällebroten: 3 verk med totalhöjd på 260 meter utanför Lidhult – NEJ

2022: Vindkraftverk vid Strandmöllens fabrik: 2 verk med totalhöjd 150 meter i Ljungby tätort – JA*

*Fotnot: Vindkraftsparker med verk upp till 150 meter kräver inte ett miljötillstånd och därför har Ljungby kommun inte haft uppe Strandmöllens planerade vindkraftverk i någon veto-omröstning i kommunstyrelsen. Däremot har Ljungby Energis styrelse, som kommer bli ägare till verken, sagt ja till projektet. Och enligt Magnus Gunnarsson finns bred politisk enighet att även ge vindkraftverken godkänt på bygglovsansökan i miljö- och byggnämnden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatet – Val 2022

Mer i ämnet