Tåg vid perrong.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Senast ny persontågstrafik invigdes i norra Skåne och södra Småland var när pågåtågen började gå mellan Hässleholm och Markaryd. Tågen på Sydostlänken skulle binda samman Älmhult med Karlshamn och Olofström och gå via bland annat Lönsboda i Osby kommun. Foto: TT

Nu ändrar sig Region Kronoberg om Sydostlänken

Uppdaterad
Publicerad

Region Kronoberg följer nu efter Region Blekinge och lovar att satsa mer pengar på persontåg på Sydostlänken– trots det motsatta beskedet i förra veckan.

Efter ett möte med Trafikverket den 17 november meddelade både Region Blekinge och Region Kronoberg att de drar sig ur satsningen på persontåg mellan Älmhult och Karlshamn. De menade då att det blir för dyrt.

Men på onsdagsmorgonen träffades berörda kommuner, regioner och företag igen – och fick då ett nytt besked:

– Vi kan inte stoppa detta och vill inte riskera att det blir försenat, säger Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande i Kronoberg, till SVT Småland och hänvisar till att exempelvis Volvo i Olofström är beroende av den om- och utbyggda godsjärnvägen för att nå sina miljömål i tid.

Kraftigt ökade kostnader

I början av året meddelade Trafikverket att kostnaderna för persontågen såg ut att landa på omkring 400 miljoner, jämfört med de ursprungliga beräkningarna på 250 miljoner. Av dem hade Region Kronoberg reserverat 25 miljoner och Region Blekinge 50 miljoner – summor som nu såg ut att minst fördubblas.

Till SVT Småland sa Mikael Johansson att han upplevde svårigheter att förhandla med Trafikverket om finansieringen och att det var en av anledningarna till att Region Kronoberg inte längre ville vara med och betala.

Kritik från berörda kommuner

Men sedan dess har Trafikverket varnat för att även utbyggnaden av godstrafiken riskeras om investeringen i persontågen uteblir. Regionerna har även fått skarp kritik av de berörda kommunerna, däribland Älmhult.

Efter en hätsk politisk debatt i Region Blekinge kom deras vändning – de är nu beredda att utöka sin satsning från 50 till 115 miljoner.

I Kronoberg välkomnas det beskedet av både majoriteten och oppositionen:

– Det här är så viktigt för Älmhult och Kronoberg men såklart också för vår granne Blekinge, säger Henrietta Serrate (S), regionråd för socialdemokraterna i Kronoberg, till SVT Småland.

Karta över hur Sydostlänken är tänkt att gå.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: Mapcreator/Open Street Map/Texturelabs

SYDOSTLÄNKEN I SIFFROR

Projektet Sydostlänken består av en upprustning och elektrifiering av 41 kilometer järnväg mellan Älmhult och Olofström samt 18 kilometer ny järnväg mellan Olofström och Blekinge kustbana. En bana enligt planen ska användas för både gods- och passagerartrafik.

2017: Regionerna Blekinge och Kronoberg samt kommunerna Olofström, Karlshamn, Osby och Älmhult undertecknade en avsiktsförklaring om att finansiera persontrafiken, som enligt Region Blekinge då beräknades kräva investeringar på 250 miljoner kronor. Region Blekinge beslutade då att skjuta till 50 miljoner kronor.

Volvo och Karlshamns hamn skrev också på avsiktsförklaringen om att betala sina egna kostnader för att ansluta till Sydostlänken.

Trafikverket beräknade då kostnaderna för godsjärnvägen till 2,3 miljarder kronor.

2022: Regeringen gav besked om att satsa 3,9 miljarder på Sydostlänken med byggstart 2027-2028.

2023: En dagsaktuell uppskattning är att persontrafiken kräver cirka 400 miljoner kronor i gemensamma investeringar från Region Blekinge, Region Kronoberg, Älmhults kommun, Osby kommun, Karlshamns kommun och Olofströms kommun.

Av dem har nu Region Kronoberg sagt ja till att betala 35 miljoner och Region Blekinge 115 miljoner. Region Skåne, där den största delen av banan finns, har sagt nej till att vara med och betala för persontågen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.