Under den förra mandatperioden bestämde valnämnden att gränserna skulle ritas om eftersom distrikten började bli för stora.

– En del valdistrikt började närma sig den övre gränsen på 2 000 invånare. Och i och med att vi gjorde om distrikten, fick också kretsarna nya gränser, säger Martin Fransson, kanslichef på Växjö kommun till bloggen journalisttips.se där beräkningen är publicerad.

Fler röster per mandat i söder

Efter ändringen av valkretsarna blev den norra kretsen större och fick 31 mandat i fullmäktige medan den södra fick 30 mandat. Eftersom det bor nästan exakt lika många röstberättigade i de två kretsarna innebär det i praktiken att rösterna i den södra kretsen blev något mindre värda än de i den norra.

Och det fick stora konsekvenser eftersom valresultatet blev så jämnt. Särskilt eftersom de traditionellt sett rödaste områdena i Växjö efter omdragningen hamnade i den södra valkretsen. I områdena Dalbo centrum, Araby och Nydala har 65 procent röstat på antingen V eller S under de tre senaste kommunvalen.

Överraskning för politikerna

Men ingen av de politiker som Smålandsnytt har pratat med, hade koll på att det var så här. I alla fall inte innan valet.

– Detta var en total nyhet för mig att det fick den här konsekvensen, säger Ulf Hedin som var ordförande i Växjös valnämnd förra mandatperioden.

– Nej, det var inte så att vi hade suttit och räknat på det innan valet, säger Åsa Karlsson Björkmarker, som leder socialdemokraterna i Växjö som alltså hade haft flest mandat om de gamla kretsarna hade gällt i valet i höstas.

S skulle ha vunnit med de gamla kretsarna

För att kunna se om det verkligen är valkretsarnas ändring som spelar roll har frilansjournalisten Leo Wallentin, som gjort uträkningen, jämfört hur rösterna från valet 2014 skulle ha fördelats med de gamla valkretsarna. Det visar sig då att S, V och MP tillsammans skulle ha fått 30 mandat med den gamla indelningen, jämfört med de 28 som blev resultatet med de nya kretsarna.