Länsstyrelserna har identifierat ett 40-tal glasbruksområden och deponier i Glasriket som klassas med den högsta risken. Tungmetaller som användes under glastillverkningen riskerar att spridas i naturen och orsaka skador på människor, djur och natur.
I klippet kan du se en karta över platserna som behöver saneras och vilka som har sanerats hittills i Glasriket.
Kanske klart först 2050
Det återstår över 30 glasbruk i Glasriket som behöver saneras. De två som står på tur är Bergdala och Strömbergshyttan. Förhoppningen är att arbetet ska komma i gång under 2025 eller 2026. Men det kommer ta lång tid innan alla områden är klara.
– Nationellt har man satt ett mål att vi ska ha en ren markmiljö till 2050, för att följa de EU-direktiven som gäller. Det innebär att det kan ta 25 år, men vår förhoppning är att vi ska bli klara tidigare med glasbruken, säger samordnaren Jonas Karlsson, som har ett övergripande ansvar för de olika saneringsprojekten.
Hur mycket kommer det kosta att sanera alla glasbruk?
– Det kommer kosta mycket pengar. I början av 2000-talet gjorde man uppskattningen att saneringen av glasbruken i Glasriket skulle kosta uppemot en miljard kronor. Det återstå att se vad vi hamnar på, för saker har blivit dyrare.
Glasriket
De fyra kommunerna Nybro, Emmaboda, Uppvidinge och Lessebo utgör gemensamt det som kallas för glasriket.
I arbetet med att sanera områden från århundraden av glastillverkning samverkar kommunerna tillsammans med länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län.
