Senaste gången det gjordes en så omfattande inventering av Ölands växtlighet var 1938 då ölänningen Rickard Sterner publicerade sin ”Flora der Insel Öland” som gavs ut på tyska.
Det är också Sterners prickkartor, som markerar ut var på Öland olika arter hittats, som använts som mall för att jämföra skillnaden mellan växters utbredning då och idag.
Vissa ogräs finns knappt längre
– Den stora skillnaden är att vissa åkerogräs som var vanliga förr knappt finns längre. Nuförtiden finns inte glesbevuxna sädesåkrar där de kan fortleva. Idag odlas det väldigt mycket fodermajs på Öland, eller vete och korn och de är ofta välskötta och besprutade, så ogräsen får inte plats, säger Ulla-Britt Andersson.
Även en hel del nya växter som tagits in till Öland som trädgårdsväxter har blivit en del av den vilda floran.
Bidrag till vetenskapen
Floran, som släpps i två band och väger totalt över fem kilo, är trots sin amatörvetenskapliga författare, ett bidrag till vetenskapen.
– Den är ett avstamp. Såhär floran såg ut i början på 2000-talet, så vi kan jämföra framöver.
