Daggmaskar brukar titta fram efter en skur. Men regndroppar har det varit färre av i framför allt Sydsverige i sommar.

– Vi ser nästan inga daggmaskar som kommer upp när det är torrt. De går in i dvala och gräver ner sig långt ner i marken, så koltrastar och andra gillar nog inte läget, säger Katarina Hedlund, professor i biodiversitet, vid Lunds universitet.

Ovanligt långt in i september utfärdade SMHI varningar om brandrisk i skog och mark för delar av södra Sverige. En regnfattig sommar övergick på många ställen till en snustorr höststart.

– I till exempel Emmaboda och Växjö har det nästan varit helt nederbördsfritt i september, säger meteorolog Sofia Söderberg vid SMHI.

Naturlig förmåga

Insekter som lever i marken har en naturlig förmåga att överleva torka, förklarar Hedlund.

– Många av dem som kryper och flyger runt lever också som larver nere i marken. De har förmåga att ladda upp med glykol när det blir torrt. Därför kan de bli infrysta och uttorkade utan att dö.

Men när vissa insekter håller sig nere i marken minskas också utbudet för djur som lever av insekter.

– Men på en veteåker kläcks ungefär åtta miljoner kortvingar, en slags skalbagge, per hektar. Och några miljoner större skalbaggar per hektar. Så även om populationen går ner så finns det mycket insekter. De gömmer sig i marken på dagen och kommer fram nattetid, säger Katarina Hedlund.

Daggmaskar klarar enstaka torra somrar, men det blir värre om torkan fortsätter år efter år.

– En kortsiktig effekt under en torr sommar är att marken blir mer kompakt, eftersom daggmaskarna inte kan göra sitt jobb genom att rota runt i marken. Det kan i sin tur påverka växter och skördar, säger Hedlund.

Konkurrens

Med vattenbrist i dammar, bäckar och diken uppstår en konkurrens om vattnet för många djur, förklarar Susanne Åkesson, professor i zooekologi, vid Lunds universitet.

– Vid torka klarar dominanta individer vattensituationen bäst, alltså de som är lite äldre, större och har bättre energinivåer.

Fåglar lider inte lika mycket eftersom de kan flyga långa sträckor för att hitta vatten.

– Men de tvingas ödsla mycket energi, säger Åkesson och påpekar att fler våtmarker behöver återställas och dammar anläggas för att få tillbaka en variation i landskapet där vatten ingår.

– Och man kan alltid tänka på sin egen närmiljö. Vattna med regnvatten och ordna fågelbad eller tunnor med vatten, där besökande djur kan släcka törsten.