Skolor måste spara in på lärartjänster på grund av vattenkrisen Foto: SVT/TT

Elevpengen sänks i Mörbylånga – lärartjänster dras in

Uppdaterad
Publicerad

Vattenkrisen på Öland har fått konsekvenser för kommunens skolor som varit tvungna att hålla igen på vikarier. Nästa år vill politikerna dessutom minska skolpengen och lärartjänster måste dras in.

Annika Bertilsson Franzén är vd på Ölands friskola och en av alla rektorer som har fått beskedet att kommunstyrelsen i Mörbylånga vill minska skolpengen. Besparingsförslaget skulle för Ölands friskola innebära en halv miljon mindre nästa år.

– En halv miljon mindre betyder att vi får spara in på en lärartjänst, säger hon.

Annika Bertilsson Franzén är vd för Ölands friskola. Foto: Agneta Gustavsson/SVT

Det är inte bara Ölands friskola som drabbas hårt av sänkt skolpeng, utan det gäller alla skolor och förskolor i kommunen.

I det brev som skickas ut till rektorerna anges kommunens ökade kostnader för vatten som ett skäl till besparingen. Men det handlar också om minskade skatteintäkter.

Att vattenkrisen ska påverka barnens skolgång tycker Annika Bertilsson Franzén är förfärligt.

– Vattenkrisen är inget nytt och det är helt orimligt att kommunens alla barn ska betala för misstag som kommunen gjort. Det pratas om att vi måste öka kvalitén i skolan för att få upp skolresultaten, men så vill kommunen offra barnen på grund av vattenkrisen. Det känns förfärlig, säger hon.

Alla måste vara med och betala

Men när vi talar med Henrik Yngvesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Mörbylånga kommun, ger han en något annorlunda bild. Minskningen av elevpengen beror enbart på minskat skatteunderlag, säger han.

Kommunen har i år haft kostnader utöver budget för drift och investeringar gällande vatten på cirka 60 miljoner kronor. Men de pengarna har sparats in under 2016. Det sista halvåret har alla kommunens verksamheter haft ett sparkrav på 2,5 procent och då drabbas även förskolan och skolan.

– Vi har fått hålla igen på vikarier under hösten, säger David Idermark, verksamhetsområdeschef Barn och Ungdom.

– Eleverna får vara med och betala på grund av vattenkrisen, men det får stora delar av annan verksamheterna också göra. Det har haft en påverkan på hela vår organisation och vi måste spara för att klara hela den kommunala ekonomin, säger Henrik Yngvesson.

Inför nästa år har kommunen inte avsatt några pengar för att möta eventuella vattenkostnader.

– Inte annat än att man ska försöka vara restriktiv med kostnader för att eventuellt kunna möta kostnader vad gäller vatten, för vi vet inte var det kommer landa.

Dålig framförhållning

Under 2017 räknar kommunen med minskade skatteintäkter på cirka sex miljoner kronor.

– Skolan får trots allt mer pengar, men vi kan inte kompensera skolan fullt ut på grund av att skattepengarna inte finns, säger Henrik Yngvesson.

Antalet skol- och förskolebarn kommer att öka i Mörbylånga kommun och om skolpengen skulle vara lika stor 2017 som i år skulle det behövas tillföras tio miljoner kronor till budgeten. I stället kommer det bara tillföras två miljoner kronor.

Den 29 november ska förslaget tas upp i kommunfullmäktige och om det klubbas igenom ska det börja gälla redan från den 1 januari 2017. Och att det inte finns en större framförhållning är något Annika Bertilsson Franzén också är kritisk till.

– Vi får ingen tid på oss att hitta en bra lösning eftersom det ska börja gälla redan från vårterminen 2017. Det kommer att bli tufft för många skolor och förskolor, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vattenbrist på Öland

Mer i ämnet