Runt fyra procent av Sveriges befolkning beräknas spela för mycket. Av dem har 45 000 allvarliga spelproblem, deras tankar kretsar nästan bara kring spel och hur de ska få ihop mer pengar att spela för.

Men det är inte bara individens liv som påverkas, spelproblemen ger också stora kostnader för samhället. En ny studie från Institutet för hälso-och sjukvårdsekonomi i Lund, visar att det handlar om cirka 14 miljarder kronor per år.

Flera olika typer av kostnader

Kostnaderna delas in i tre olika kategorier. Den första är direkta kostnaderna.

– Det är det som går åt till att hjälpa människor, som behandling av spelberoende och skuldrådgivning. Många drabbas också av psykisk ohälsa och ångest, säger Thomas Hofmarcher, hälsoekonom vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

Kostnader för Kronofogden ingår också, många med spelberoende hamnar där efter att ha lånat pengar till spel. En del begår brott för att finansiera sitt spelande och det leder till kostnader för polis- och domstolsväsendet.

Den andra kategorin är indirekta kostnader.

– Det är pengar som samhället går miste om när personer med spelproblem blir arbetslösa eller spelar på arbetstid och inte bidrar på jobbet.

Depression och ångest

Den sista kategorin handlar om livskvalité hos den som är fast i ett spelmissbruk.

– Den är svårast att värdera, säger Thomas Hofmarcher.

Det kan handla om depression och ångest men också om fysiskt våld. Det kan förekomma när den som spelar inte kan lämna tillbaka pengarna till personen den lånat av.

Hur kan kostnaderna minskas?

– Med behandling och genom att bli bättre på att hitta personerna som behöver den. Det är viktigt att uppmärksamma människor på vad det finns för hjälp att få, säger Thomas Hofmarcher.