• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Tillväxtverket: Därför måste vissa betala tillbaka korttidsstöd

Uppdaterad
Publicerad

Tillväxtverket visste att lagtexten skulle komma att ändras så att de företag som gjorde aktieutdelningar skulle mista rätten till stöd, säger myndigheten till SVT.

En förändring som gör att Alain Cavards och många andra företagare nu fått återkrav – trots att det inte uttryckligen stod i lagen när han tog beslut om aktieutdelning.

Sedan förra året har lagtexten som reglerar vem som har rätt till korttidsstöd ändrats. Bland annat har det skrivits in att ett företag som tar beslut om eller genomför en värdeöverföring inte har rätt till korttidsstöd.

Det fanns inte med i själva lagtexten när Alain och Claudine Cavards bestämde sig för att göra en aktieutdelning.

Förtydligade om aktieutdelning

Men enligt Niklas Kjellberg på Tillväxtverkets presstjänst framgick det av förarbetena till lagen att det var så den var tänkt att fungera. Han menar att det hela tiden varit lagstiftarens mening att företag som gör utdelningar, eller beslutar om det, mister rätten till stöd. 

– I den lagen som råder nu, som trädde i kraft 15 februari i år, har regeringen valt att förtydliga vad som ska gälla för aktieutdelningar. I och med att vi fick signaler om att det här skulle skärpas valde vi att harmonisera våra bedömningar på ärenden även från 2020 med det, säger Niklas Kjellberg till SVT Nyheter Småland.

Även inställda aktieutdelningar räknas

Varför Alain Cavards måste betala tillbaka pengar trots att han efter bara några veckor ångrade sig och ställde in sin aktieutdelning, vill Tillväxtverket inte svara på. Myndigheten säger att de inte kommenterar enskilda ärenden.

Men i ett mejlsvar till SVT menar myndigheten att ett beslut om aktieutbetalning anses vara ett tillräckligt tydligt tecken på att ekonomin i ett företag är så pass god att rätten till stöd inte finns.

Enligt Alain Cavards var det svårt för honom att bedöma att pandemin skulle vara så länge som den gjorde. När han tog beslut om aktieutdelning i april 2020 trodde han och många andra att turisterna skulle vara tillbaka senare samma sommar. Men inte heller det vill Tillväxtverket kommentera.

Du kan läsa hela mejlsvaret från Tillväxtverket nedan.

Mejlsvar från Tillväxtverket till SVT

Varför har hundratals småföretagare fått återkrav av korttidsstöd? 

En av de grundläggande förutsättningarna för att ett företag ska få stöd är att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. Under stödet 2020 saknades uttrycklig lagstiftning om värdeöverföringar.

Men det framgår av förarbetena att lagens krav på att ett företag bland annat ska ha allvarliga ekonomiska svårigheter för att ha rätt till stöd, innebär att den som gör en vinstudelning kan vägras stöd.  

Tillväxtverket anser därför att beslut om eller en utbetalning av värdeöverföringar, som till exempel aktieutdelningar, är en indikation på att ett företag inte uppfyller kraven för att få stödet.

Under stödet 2021 framgår det uttryckligen av lagstiftningen att ett företag som tar beslut om eller genomför en värdeöverföring inte har rätt till korttidsstöd.

Centrum för rättvisa, som hjälper företagen juridiskt, menar att företagarna inte har gjort något fel och att Tillväxtverket därför inte kan ta tillbaka stöden. Hur ser ni på det?

Tillväxtverket kan inte kommentera enskilda fall och därför inte heller den bedömning som Centrum för rättvisa har gjort av de här fallen. Se svar ovan om lagstiftningen som reglerar stödet. 

Centrum för rättvisa menar att när företagarna sökte stödet i början av 2020 var inte utdelningar otillåtna och därför kan inte stödet dras in. Hur ser ni på det?

Lagens krav för rätten till stödet under 2020 har inte förändrats sedan starten i mars 2020. Lagen säger bland annat att godkännande för stöd får bara lämnas om arbetsgivarens ekonomiska svårigheter är tillfälliga och allvarliga, har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.

Det framgår tydligt av förarbetena att dessa krav till exempel innebär att den som gör en vinstudelning kan vägras stöd. Tillväxtverket gör en samlad bedömning i varje enskilt fall om en värdeöverföring kan anses förenlig med rätten till stöd.

Om man hade planerat en utdelning, men sedan aldrig genomförde den på grund av pandemin. Varför ska stödet dras in då?

Ett beslut om en utdelning är en indikation på att företaget bedömt att de har ekonomiskt utrymme för att genomföra en utdelning och att företaget därmed inte har sådana allvarliga ekonomiska svårigheter som krävs för att få statligt stöd.

Borde inte beslutet fattas utifrån en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation och inte bra på om man planerat eller gjort en utdelning?

Tillväxtverket gör i varje enskilt fall en samlad bedömning av om värdeöverföringen är förenlig med lagens krav. Det är inte så att företag per automatik får ett återkrav om de har gjort en aktieutdelning.

Först skickas ett övervägande om återkrav ut och då ges företagen möjlighet att komplettera med uppgifter som kan styrka att de är stödberättigade. Alla ärenden prövas individuellt.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.