Tolv procent av kvinnorna känner sig så otrygga att de inte går ut om kvällarna, visar Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsmätning. Jämför man med männen är siffran två procent.
Kvinnors upplevda otrygghet har aldrig varit högre. 2015 uppgav 25 procent av de tillfrågade att de var otrygga, 2016 var det 31 procent av kvinnorna som kände sig otrygga.
”Förlorat närvaron i det offentliga rummet”
Feministisk stadsplanering, som syftar till att kvinnor ska få ta större plats i sina bostadsområden och i det offentliga, har använts på sina håll i landet för att öka tryggheten.
– Kvinnor har förlorat den naturliga närvaron i det offentliga rummet, säger Elin Strand Ruin, arkitekt och KTH-lärare, som har arbetar med feministisk stadsplanering.
– När man tittar på spontanidrottsplatser, så upptäckte man i Rosengård att 80 procent av pengarna för det offentliga rummet gick till platser som var till för killar.
Så kan stadsplaneringen tillämpas
Stockholms stad har skrivit in feministisk stadsplanering i ägardirektiven för de kommunala bolagen och metoder som har beprövats är bättre belysning och att tvättstugor byggs om. Tanken är att de ska vara naturliga mötesplatser.
– De kan till exempel byggas ihop med en lekpark eller ett kafé.
Men kan man verkligen bygga bort otrygghet?
– Det är klart att man kan bygga fram närvaro.
Ökar närvaron tryggheten?
– Ja, det handlar om relationer, som i sin tur kan göra att otryggheten minskar.
BRÅ:s trygghetsmätning
31 procent av alla tillfrågade kvinnor uppger att de upplever otrygghet. Det är en ökning med sex procentenheter från den förra mätningen som gjordes 2015.
12 procent av kvinnorna känner sig så otrygga att de avstår från att gå ut på kvällarna.
9 procent av männen upplever otrygghet. Bara 2 procent av männen är så otrygga att de stannar hemma på kvällen.
Störst är problemet bland kvinnor i åldern 75–79 år, där hela 39 procent upplever otrygghet. Även bland unga kvinnor är problemet stort.