Att som misstänkt för ett brott kunna göra sig förstådd och förstå de anklagelser som riktas mot dig, är en samhällelig rättighet – som används allt oftare i svenska domstolar.

– Tolkkostnaderna för domstolarna har ökat mycket kraftigt de senaste åren, tittar man på en tioårsperiod har det accentuerats kraftigt på senare år, säger Annika Rojas Wiberg, enhetschef på Domstolsverket.

Störst inom brottmål mot person

Ökningen har varit störst inom brottmål mot person. På tre år har kostnaderna ökat från 13,7 miljoner till 30,2 miljoner kronor en ökning med 120 procent.

– Det följer den samhällsutvecklingen vi har, inte minst på grund av det ökade inslaget av migration där vi på senare år har fler personer i samhället som har tolkbehov. Så det finns ett naturligt samband mellan samhällsutvecklingen och den här kostnadsökningen, säger Annika Rojas Wiberg.

Ökar även i Södertälje

Tolkkostnadern ökar även i Södertälje. 2016 stack kostnaderna iväg på grund av fler långa rättegångar som bland annat den så kallade assistanshärvan och hemtjänsthärvan, då många av de åtalade inte kunde tillräckligt bra svenska och behövde tolk under många rättegångsdagar.

2,1 miljoner fakturerades tingsrätten för endast hemtjänstmålet.

– Tolkkostnader vid tingsrätten kan variera över tid beroende på antalet personer som är i behov av tolk i målen. Under år 2016 skedde större utbetalningar för tolkkostnad beroende på att större mål varit föremål för prövning vid tingsrätten, säger Eva-Lena Norgren, lagman vid Södertälje tingsrätt.

Domstolsverket jobbar för att minska kostnader

Hos Domstolsverket pågår just nu det så kallade ”Tolkprojektet” där man ser över hur tolkar kan användas mer effektivt – genom att till exempel planera förhandlingar så att en tolk kan användas i flera mål samma dag.

Videoteknik utvecklas för att minska reskostnader och så vill man använda fler simultantolkar, som tolkar samtidigt som en person pratar i rätten – vilket kortar ner förhandlingstiden.