En studievägledare ska, precis som namnet antyder, vägleda till rätt studier som gör att personer kan nå de mål de satt upp. Men för nyanlända flyktingar krävs oftast mer än så.
– Det är svårt att komma till ett nytt land och förstå hur utbildningssystemet är uppbyggt. Och för de nyanlända som kommit från länder utanför EU så ser deras system väldigt annorlunda ut, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef på Universitets- och högskolerådet, UHR.
Studievägledare har viktig roll
Efter höstens flyktingströmmar har UHR, som ansvarar för att bedöma och validera utländska betyg, gjort en stor satsning på att hålla studievägledare uppdaterade med bra information som kan underlätta för just nyanlända.
– Vi bedömer ju bara betygen härifrån men det är studievägledarna som faktiskt träffar de här personerna och som kan hjälpa dem. De blir jätteviktiga för att nå ut med rätt information om antagningen, säger Cecilia Ulfsdotter.
Underlättar för nyanlända
Nu visar även ny forskning från Stockholms universitet på vikten av god studievägledning för nyanlända.
– Frågor om utbildning och arbetsliv i Sverige är centrala frågor som eleverna ofta inte har några andra att prata med om. De saknar dessutom svenska nätverk.
Det säger Åsa Sundelin, doktorand och utbildare av studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande om sin avhandling ”Att skapa framtid – En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration”.
Har följt fem nyanlända
– Eleverna behöver även praktiska och konkreta erfarenheter och upplevelser av utbildning och arbetsliv för att kunna skapa sig bilder av vilka möjligheter som finns, inte enbart detaljerad information om olika gymnasieprogram.
Åsa Sundelin har följt fem nyanlända elever i gymnasieåldern och fem studie- och yrkesvägledare. Eleverna har varit i Sverige i 1-3 år.
LÄS ÄVEN: Gabriel kom in på läkarprogrammet – på ett halvår
”Utrymme för existentiella frågor”
– Utifrån studiens resultat verkar det vara gynnsamt för eleverna bland annat när deras migrationserfarenheter ges utrymme i samtalen. Också att vägledarna förmår uppfatta de existentiella frågor som eleverna har att hantera när det gäller att forma livet i ett nytt sammanhang.