Södertälje
kvinna häller hetmjölk över en semla

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Förr gjorde man mandelmassan av urgröpt bröd, riven mandel, socker och mjölk” Säger Kristina Svidén, museiintendent på Torekällberget. Foto: Nada Razooq/SVT

Torekällberget om semlans historia: ”Därför kallades den för hetvägg”

Uppdaterad
Publicerad

Fettisdagen, semmeldagen och fastlagsdagen – kärt barn har många namn. Dagen då svenskarna konsumerar flera miljoner semlor infaller den 13 februari och inleder den 40 dagars långa fastan innan påsk.

På Torekällberget i Södertälje vet man mer om den gräddfyllda bullens historia.

– På 1700-talet kallade man bakverket för hetvägg. Då var det antingen bara en slätbulle eller bulle med mandelmassa, som man hällde varm mjölk över, säger Kristina Svidén, museiintendent på Torekällberget.

Starta klippet ovan för att höra mer om semlans historia.

Fettisdagen

Fettisdagen ingår i de tre fastlagsdagarna som inleder den längre fasteperioden fram till påsk med ursprung från katolicismen. De tre fastlagsdagarna består av fläsksöndag, blå måndag och till sist fettisdagen.

I katolska områden är fastlagen en tid som präglas av mat och fest. Under fettisdagen skulle man äta upp sig inför den 40 dagar långa fastan före påsk.

Fastlagen var viktig under medeltiden då Sverige var katolskt. I och med att den svenska religionen förändrades försvann fastlagen ur kyrkans lära, men fettisdagen har levt kvar.

Källa: Nordiska museet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.