Lilyan Abdiyo hade viljan att amma, men hon upplevde att mjölken inte rann till. När sonen sedan fick gulsot bestämde hon sig, med hjälp av bland annat anhöriga för att börja med mjölkersättning.
– Till slut mötte jag en inom vården som sa att min kropp fokuserar på att läka sig själv och det är därför som mjölken inte rinner till. Då visste jag direkt vad jag behövde göra, säger hon.
Men Lilyan Abdiyo säger att hon är medveten om att amning har fördelar.
– Jag förstår att mjölken som vi producerar är viktig, men det finns vissa omständigheter där det kan vara bättre med ett annat alternativ, säger hon.
Finns hets i hela samhället
Lilyan är inte den enda som har upplevt amningshets . Hon menar att flera i hennes omgivning också har känt av samma hets från vården. På nätet finns samma åsikter i bland annat forum och debattartiklar. Men många menar att amningshetsen finns i hela samhället och inte bara inom vården. Någonting som även Lilyan Abdiyo håller med om.
– Sociala medier bidrar också med amningshets. Ibland ser man någon som har ammat sitt barn i tre år och då tänker man ”herregud”.
”Man kan bli blockerad”
Amal Omer-Salim som är nutritionist och projektledare för Amningsprojektet inom region Stockholm menar att en traumatisk förlossning kan påverka amningen.
– Man kan bli blockerad och tappa tilliten till sin kropp. Mjölken bildas, men är man stressad och trött så hämmas oxytocinet som gör att mjölken rinner till.
Enligt Amal Omer-Salim är fördelarna men amning bland annat att barnet får ett starkare immunförsvar. För mamman så minskar det risken för bröst- och äggstockscancer, diabetes och högt blodtryck.
Hör mer om Lilyan Abdiyos upplevelse i videon ovan.
Andel BARN som får bröstmjölk vid fyra månaders ålder
Sverige: 73 %
Stockholms län: 79 %
Södertälje kommun: 67 %
Statistiken gäller barn födda 2021.
Källa: Socialstyrelsen/Region Stockholm