– Kärleken är villkorslös, men ansvaret hemma delar man på, säger Andreas Sweström, pappa till tolvåriga Isa som i flera år hjälpt till med olika sysslor hemma.
Forskare från den danska statens forsknings- och analyscenter för välfärd, VIVE, har följt 6 000 danska barn och ungdomar och bland annat frågat hur ofta barnen skjutsas till fritidsaktiviteter, får hjälp med läxor och hur ofta ungdomarna använder alkohol och marijuana.
Förhandlade om månadspengen
Barnen är idag vuxna och rapporten slår fast att de barn som mår bäst är de som både fått mycket hjälp och stöd av föräldrarna under uppväxten och även själva hjälpt till med hushållsarbetet.
Isa Sweström städar bland annat sitt rum och sköter disken hemma. Nyligen kallade hon sina föräldrar till förhandling om höjd månadspeng mot att göra fler sysslor. Hon berättar att hon hjälper till delvis för att det är kopplat till månadspengen.
– Men sen är det för att lära mig hur man gör också, säger Isa.
För mycket fokus på curling
De barn som enligt forskarna mår näst bäst är de sex procent som fått mycket hjälp av sina föräldrar, och samtidigt inte hjälpt till alls hemma. Forskarna definierar dem som curlingbarn.
En av forskarna bakom studien tycker därför att det är alldeles för stort fokus på barn till så kallade curlingföräldrar i samhällsdebatten.
– Det är medelklassen som skriver och läser tidningar och de tycker om att läsa och skriva om sig själva. Men i stort bör samhällets fokus flyttas till de barn som inte får någon hjälp och som inte har engagerade föräldrar. De har fler problem än barnen till curlingföräldrarna, säger Karen Margrethe Vendelbo Dahl, analytiker på VIVE.
Behöver närvarande föräldrar
Såväl curlingbarnen som de barn som enligt rapporten mår allra bäst kommer från familjer där föräldrarna har hög utbildning och god ekonomi. Forskarna reserverar sig därför mot att sådana faktorer kan påverka resultaten.
Barnpsykolog Martin Forster vid Karolinska Institutet tycker ändå att det är intressant att rapporten slår fast att det finns curlingbarn. Enligt honom är det viktigaste studien visar att barn behöver föräldrar som finns där för dem och hjälper dem.
– Sen kan man också ge dem små uppdrag att ha ansvar för i hemmet, som till exempel hushållssysslor.
Olika tolkningar av curling
Martin Forster påpekar också att det är olika vad man lägger in i begreppet curling, och att debatten ofta blir polariserad därför.
– Jag har egna erfarenheter som psykolog av att curling verkligen kan vara skadligt, till exempel i familjer med större problem där föräldrar inte lyckas sätta några gränser alls utan ungdomar spelar dataspel hela nätterna och inte kommer till skolan. Det kanske man också kan kalla för en form av curling.