Så sent som i fjol bekräftade Statens fastighetsverk att det fanns långtgående planer på att göra en återuppbyggnad av kungsladugården. Målet var då att invigningen skulle ske i slutet av 2026, och att byggnationen skulle börja redan under 2025. Men sedan har det varit tyst. Inga bygglovsansökningar har ännu skickats in till kommunen, har SVT konstaterat. Elva år efter den dramatiska branden är landmärket fortfarande en ruin.
Majoriteten är överens
Ännu finns inga beslut, men det politiska styret bestående av moderater och socialdemokrater är nu överens om att kommunen ska förvärva både ruinen och fältet i centrala Mariefred och få fart på återuppbyggnaden. En förfrågan om att få fastigheten har skickats in till fastighetsverket.
Än finns det ingen uppskattning om vad ett sådant förvärv skulle kosta kommunen, om köpet godkänns av samtliga parter. Men bara själva byggnationen skulle kosta många miljoner.
Hör Jacob Högfeldt (M) berätta mer i klippet ovan.
Ska bygga ihop staden
Förutom att säkra återuppbyggnaden har köpet också ett annat syfte. Ur ett stadsplaneringsperspektiv är marken strategiskt viktig, enligt Marie Jonsson, samhällsbyggnadschef i Strängnäs kommun.
– Det ger oss möjlighet att bygga ihop det gamla Mariefred med det som vi planerar att vi ska bygga i framtiden, säger hon.
Hur snabbt kan det gå om nu kommunen köper fastigheten?
– Om man väljer att bygga den precis som den såg ut, då medger detaljplanen redan det i dag. Då kan man lämna in bygglov på en gång, säger Marie Jonsson.
Begränsningar i vad som kan byggas
Både kungsladugårdsruinen och Munkhagsgärdet ingår i riksintresset och räknas som byggnadsminne. De är en del i den kulturhistoriska miljön som tillhör Gripsholms slott. Därför får man inte göra vad som helst på platserna. Inte heller detaljplanen tillåter till exempel att man bygger bostadshus i området.
Däremot går det bra att bygga upp en ny ladugårdsliknande byggnad där kungsladugården stod, och sådana ritningar har Statens fastighetsverk redan börjat ta fram.
På Munkhagsgärdet kan det till exempel vara möjligt att anlägga en stadsodling. Fältet används också redan i dag som en buffert för att hantera stora mängder regnvatten vid kraftiga skyfall.