Stockholm vatten och avfall, SVOA, använder artificiell intelligens, AI, för att förutspå var risken för läckor är som störst. I ett avancerat datorprogram matas information och erfarenheter om Stockholms 37 000 dricksvattenledningar in. Resultaten används för att jobba med förebyggande åtgärder.
– Markförhållande, ålder, material och dimension på rören är några av de cirka 20 parametrar med information som matas in, säger utredningsingenjören David Rehn på SVOA.
Hög träffsäkerhet
Enligt SVOA är träffsäkerheten på 70 procent betydligt bättre än att slumpvis leta efter läckor, så kallad läcksökning. Nackdelen är att AI inte ger exakta datum för när en ledning går sönder, förklarar David Rehn. Dessutom är det dyrt att laga ledningar så renoveringar görs efter hand.
– Vi ser att 85 procent av läckorna som inträffade under 2019 skedde på ledningar med förhöjd risk. Men att laga alla ledningar är kostsamt och görs efter en prioritering, säger han.
Fler kommuner ansluter
Ett tjugotal kommuner, däribland Södertälje och Järfälla, får nu tillgång till AI-nätverket som används för att hitta, laga och förebygga läckor.
Orsaker och ansvar vid vattenläcka
En vattenläcka kan uppstå vid rörelse i marken, tjäle och när vattnets temperatur ändras. Men också vid olyckshändelser och när ledningar grävs av. Läckor upptäcks dock sällan eftersom vatten oftast ändå kommer ur kranen.
Om läckan uppstått utanför fastigheten, till exempel på gatan, är det Stockholm vatten och avfall som har ansvar för att åtgärda felet. Men när vattenläckor uppstår i dricksvattenledningar eller avloppsrör inom den egna fastigheten är det fastighetsägaren själv som ansvarar.
Källa: Stockholm vatten och avfall