Enligt Nationalencyklopedin finns det inga säkra uppgifter om exakt hur, när och var kaffets stimulerande upptäcktes, men sannolikt var det i Etiopien eller på södra Arabiska halvön.

Kaffet kom till Sverige under slutet av 1600-talet och det blev populärt inte minst efter att Karl XII tagit med sig kaffe hem från Turkiet.

– Vi har druckit kaffe tillsammans, både hemma och på kaffehus ända tillbaka till 1700-talet. Det är en central gemenskap vi har runt den här koppen, säger Richard Tellström.

Därför ligger svenskarna i toppskiktet bland kaffedrickare

Svenskarna är några av de mest kaffedrickande personerna i världen. Vi dricker omkring åtta kilo kaffe per person och år.

– Populariteten hänger samman med att när vi människor ska umgås så vill vi inte bara sitta och titta på varandra, vi vill äta och dricka samtidigt som vi umgås, säger Richard Tellström.

– Vi svenskar har så många olika former av kaffedrickande. Det är kaffe efter maten, det är kaffe på morgonen, det är kaffe som fika, kaffe på jobbet, kaffe som en liten måltid tillsammans med en smörgås. Det skapar förstås en stor kaffekonsumtion, fortsätter han.

Ransoneringar och substitut

Vid flera tillfällen har kaffet ransonerats i Sverige, bland annat under andra världskriget med start 1940. Några år efter krigsslutet upphörde ransoneringen men sedan återinfördes den och varade fram till 1951.

I samband med ransoneringar har man försökt hitta saker att ersätta eller blanda ut kaffet med. Hör mer om vad det varit för olika substitut i klippet ovan.