Frivården, även kallad öppen kriminalvård, är en del av kriminalvården som hanterar personer med anknytning till kriminalvården men som inte är häktade.
Det finns 32 frivårdskontor över hela Sverige. De ska hjälpa personer som vill hitta en väg ut från det gamla livet efter straffet.
– Vi finns för att stödja personer som vill lämna kriminalitet. Frivården har både kontroll- och stödfunktion, säger kriminalvårdsinspektör Lena Olofsson.
Hör hur de jobbar med personer som ska frigivas i videon längst upp.
Fler klienter inom frivården
Under 2023 var det i snitt drygt 14 700 klienter per dag inom frivården. Siffran har stadigt ökat de senaste åren men det beror främst på tidigare lagändringar kring övervakning efter villkorlig frigivning och skyddstillsyn.
Brottsförebyggande rådets siffror visar att 43 procent av männen och 28 procent av kvinnorna återfaller i brott inom tre år.
Krami ska få fler i jobb
En av insatserna är Krami. Det är ett samarbete med flera aktörer, bland annat Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Regioner, som riktar sig mot personer som är 18 år eller äldre.
För att delta i Krami krävs det att man har en vilja till livsstilsförändring som innebär att man säger nej till kriminalitet och missbruk. Målet är att personen ska hitta, få och framförallt behålla en anställning.
Antal klienter i frivården
Medelantal klienter per år
2021: 12 436 (10 965 män)
2022: 13 346 (11 714 män)
2023: 14 754 (12 919 män)
Med frivård menas kriminalvård som äger rum ute i samhället. Frivården ansvarar för alla verkställigheter utom fängelse. Det innebär att frivårdspersonalen arbetar med ungdomsövervakning, övervakning vid skyddstillsyn och efter villkorlig frigivning, skyddstillsyn med så kallad kontraktsvård, skyddstillsyn respektive villkorlig dom med samhällstjänst och intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV).
Personer som återfallit i brott
Återfall inom ett, två respektive tre år
Totalt: 25%, 34%, 40%
Kvinnor: 17%, 24%, 28%
Män: 27%, 37%, 43%
Med återfall i brott avses i statistiken nya lagakraftvunna brott, som följer på en persons ingångshändelse under en speciell uppföljningsperiod. Ingångshändelser definieras som frigivningar från anstalt, utskrivningar från sluten ungdomsvård, avslutad intensivövervakning med elektronisk kontroll samt lagföringar för andra påföljder genom lagakraftvunnen dom eller beslut från åklagare. I statistiken redovisas återfall i brott inom ett, två och tre år räknat från datumet för ingångshändelsen.
Källa: Brottsförebyggande rådet