– Vi har prövat nio olika situationer och kommit fram till att de bedragna kunderna som lämnat ut sina bankkoder många gånger ska betraktas som grovt oaktsamma, men inte särskilt klandervärda. Det gör att kunden enbart ska betala självrisk på det belopp som försvunnit till bedragarna, säger ARN:s chef Marcus Isgren.
Det är en vägledande dom i Högsta Domstolen, HD från i somras som ligger till grund för ARN:s beslut. I åtta av nio beslut anser nämnden att bankkunderna varit grovt oaktsamma. Utifrån HD:s dom är inte det tillräckligt för att bankkunderna ska stå för hela beloppet – utan de får bara betala en självrisk på 12 000 kronor.
Konsumentverkets krav på bankerna
– Nu när besluten i Allmänna Reklamationsnämnden stödjer de bedragna bankkunderna så skulle det vara hedrande om bankerna själva tar initiativ till att deras kunder får omprövning och pengarna tillbaka, säger Cecilia Tisell, konsumentombudsman på Konsumentverket.
Preskriptionstiden för dessa ärenden är tio år så alla bankkunder som anmält bedrägeriet inom 13 månader har chans att få tillbaka pengarna.
Bankbranschens svar på ARN-besluten
Svenska bankföreningen, som är en branschorganisation för banker i Sverige, skriver i ett pressmeddelande att de välkomnar ARN:s beslut.
– ARN tydliggör i sina beslut att ansvaret får avgöras efter en nyanserad helhetsbedömning av omständigheter i varje enskilt fall. Om bankkunden har låtit bli att skydda sina koder eller inloggningsuppgifter ska särskilt vikt läggas vid vad bankkunden har insett eller borde ha insett i fråga om risken för obehöriga transaktioner, säger Svenska Bankföreningens vd Hans Lindberg.