Fem personer sitter just nu häktade på olika platser i Stockholmsområdet, misstänkta för förberedelse till terroristbrott samt terrorfinansiering. Tre av dem greps vid razzian den 30 april i Akalla och Strömsund. Övriga två greps och häktades i juni respektive oktober. Samtliga kommer från Uzbekistan och Kirgizistan.
Åklagaren Per Lindqvist vid riksenheten för säkerhetsmål säger till TT att han räknar med att lämna in åtal i slutet av veckan. I övrigt kommenterar han inte ärendet.
Ovanligt fall
Att en person åtalas för förberedelse till terrorbrott är ovanligt. Sedan 2005 rör det sig om fyra fall, enligt en sammanställning från Försvarshögskolan. I det här ärendet är också omfattningen – med fem misstänkta – ovanlig, enligt terrorexperten Magnus Ranstorp.
– Det brukar vara enskilda individer. Det är väldigt ovanligt att det är så många personer. Det har vi aldrig haft innan riktigt, säger han.
Minst en av de misstänkta ska enligt tidigare uppgift till TT ha haft kontakt med Rakhmat Akilov, som dömts till livstids fängelse för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Enligt Magnus Ranstorp intensifierades Säpos insatser i den centralasiatiska miljön i Sverige efter dådet.
– Efter den 7 april 2017 accelererade det arbetet. Man hade koll redan innan på den här gruppen – det var så Akilov dök upp, i periferin av en sådan miljö. Men då rörde det framför allt terrorfinansiering, inte attentatsplanering, säger han.
Samtliga inblandade har nekat till brott och advokaten Thomas Olsson är ”extremt förvånad” över att fallet går till åtal.
– Misstankarna mot min huvudman är fullständigt grundlösa. Det finns inget som helst rimligt skäl att väcka ett åtal mot honom, säger Thomas Olsson, som försvarar en av dem som greps först, en 46-årig man.
Hög ribba
Thomas Olsson ställer sig mycket tveksam till att Säpo har förhindrat ett terroristbrott.
– Allt utredningsmaterial som presenterats så här långt bekräftar hans (klientens) egna uppgifter och det finns ingenting i materialet som indikerar att han skulle haft för avsikt att planera ett terroristbrott, säger han.
Det är få fall där misstankarna rört förberedelse till terrorbrott som burit hela vägen. Ett exempel är det dåd mot konstnären Lars Vilks som tre göteborgare misstänktes ha planerat i september 2011, något som till en början rubricerades som förberedelse till terrorbrott. Domen blev i slutändan dagsböter för brott mot knivlagen.
– Det har varit svårt tidigare. Ribban är hög när det handlar om att bevisa att de verkligen hade som syfte att leva upp till de här rekvisiten som terrorrubriceringen kräver, framför allt om att injaga fruktan i en befolkning, säger Magnus Ranstorp.
De har åtalats för terrorplaner
Få har åtalats, och ännu färre har dömts, för förberedelse till terrorbrott i Sverige de senaste åren.
2016: En 20-åring döms i Attunda tingsrätt norr om Stockholm till fem års fängelse för förberedelse till terrorbrott. Han planerade självmordsattentat i Sverige och hade tidigare försökt ta sig till Syrien.
2012: Tre göteborgare misstänks för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks i september 2011, något som till en början rubriceras som förberedelse till terrorbrott. De åtalas dock för förberedelse till mord och döms slutligen av både Göteborgs tingsrätt och hovrätten för västra Sverige till dagsböter för brott mot knivlagen.
2005: Två män i Malmö åtalas och döms av hovrätten för förberedelse till terroristbrott och finansiering av terrorism efter att ha samlat in pengar till ett terrornätverk i norra Irak.
2005: Fyra nazister misstänks ha planerat politiska mord och spränga riksdagshuset i luften. De åtalas för förberedelse till terroristbrott. Både tingsrätt och hovrätt friar dem från terrormisstankarna men fäller dem för bland annat grov skadegörelse.
Källa: Sammanställningen är gjord av forskaren Peder Hyllengren vid Försvarshögskolan.