SVT har tidigare berättat om fall på Södersjukhuset där föräldrar misstänkts för Münchhausen by proxy och fått sina barn tvångsomhändertagna.
Münchhausen by proxy är en ovanlig men potentiellt farlig form av barnmisshandel, där en förälder förfalskar eller framkallar symtom hos sitt barn. Socialstyrelsen har i dagsläget ingen vägledning kring hur socialtjänst ska agera vid misstanke om Münchhausen by proxy.
Så används diagnosen
Vi har hittat 43 fall där det tydligt framgår att misstankar om Münchhausen by proxy helt eller delvis uppgetts som grund för att tvångsomhänderta barn. Det handlar om barn som, enligt vårdpersonal, utsatts för onödigt och skadligt mycket sjukvård av sina föräldrar.
I flera fall konstaterade domstolen att misstankarna om Münchhausen by proxy inte gått att fastställa, men att föräldern ändå inte bedömdes lämplig att ta hand om sitt barn.
Men i åtta av fallen gick Förvaltningsrätten emot socialnämndens linje och fastslog att det saknades tillräcklig grund för ett tvångsomhändertagande.
Ett argument för omhändertaganden är att skilja barnet från föräldern för att se om sjukdomssymtomen upphör. Men Göran Högberg, barnpsykiater som har varit expertvittne kring Münchhausen by proxy i domstolar, ser en risk att överdriven föräldraoro misstas för barnmisshandel.
– Att ta oro till intäkt för rättsosäkra placeringar är allvarligt, säger han.
Ingen har dömts
I inget av de granskade LVU-fallen har föräldrarna dömts för misstankarna som riktats mot dem. Ett föräldrapar häktades misstänkta för grov misshandel, men förundersökningen lades ned. En mamma åtalades men friades, och ytterligare en mamma har åtalats men inte dömts vid tiden för den här publiceringen.
Det finns ett fåtal fall där misstankar om Münchhausen by proxy har lett till åtal. SVT har hittat fem sådana domar, och sett att endast en av dem resulterade i fällande dom.
I det åtal där en kvinna fälldes, i april 2024, bedömde tingsrätten inte huruvida hon faktiskt hade Münchhausen by proxy eller inte. Rätten ansåg att det inte hade någon relevans för frågan om kvinnan begått de åtalade gärningarna. Fallet har inte ingått i SVT:s kartläggning, eftersom det inte resulterade i någon LVU-dom.
SÅ GJORDES KARTLÄGGNINGEN
Forskningen kring Münchhausen by proxy är begränsad. SVT Stockholm har därför gjort en egen kartläggning genom att söka efter LVU-domar hos förvaltningsdomstolar runtom i landet, via researchverktyget Acta publica.
Kartläggningen inkluderar LVU-domar där det tydligt framgår att misstankar om Münchhausen by proxy helt eller delvis uppgetts som grund för att tvångsomhänderta barn. Ibland har domstolen använt formuleringen ”barnmisshandel genom förfalskning av symtom”, ”genom sjukvårdsinsatser” eller ”medicinsk misshandel”.
Vi har hittat fall så långt tillbaka i tiden som år 2003, men de flesta domarna är från 2015 och framåt.
Vi har inkluderat både fall där barnet redan tvångsomhändertagits innan Förvaltningsrättens avgörande, och fall där barnet ännu inte tvångsomhändertagits. Av de åtta fall där socialtjänsten fått avslag på ansökan om LVU, hade tre barn redan tvångsomhändertagits.
LVU
Om socialtjänsten befarar att ett barn far väldigt illa finns möjligheten att omhänderta barnet mot förälderns vilja, enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, som förkortas LVU.
En domstol beslutar om barnet ska omhändertas enligt LVU eller inte. Men om situationen bedöms vara akut kan socialnämnden besluta att ett barn ska omhändertas omedelbart.
Ett sådant beslut skickas sedan vidare till domstol för godkännande. Domstolen avgör då om det var rätt eller inte att omhänderta barnet omedelbart.
Källa: Socialstyrelsen