– Det är väldigt tydligt i domen att det har varit ett rätt kasst polisarbete, om man ska vara krass, säger Nina Rung, kriminolog och expert på sexualbrott.

Utan ett gediget polisarbete från första början är det svårt att få till en dom, oavsett hur omständigheterna har sett ut. Det är viktigt att komma igång tidigt, så att de inblandade minns och det blir lättare att hitta spår, framhåller hon.

– De misstänkta har haft all tid i världen att prata med varandra och komma fram till en samstämmig historia, säger Nina Rung.

Vissa faktiska omständigheter, som kvinnans skador och spår av dna från dem som häktades, väcker frågan om någon skulle samtycka till det som hon varit med om. Men samtidigt ska åklagaren bevisa vad som har hänt, annars kan inte domstolen döma, påpekar hon.

JO borde granska

Nina Rung vet inte vad som brustit i just det här fallet men anser att det ofta beror på att polisen saknar kunskap om hur de ska göra utredningarna. Fallet verkar extra illa skött eftersom tingsrätten delar ut kritik mot utredningen i så många delar.

Nina Rung skulle önska att justitieombudsmannen granskar polisutredningen.

– Det vore väldigt bra att få det utrett. Hur kunde det gå så fel?

Inte säkert blivit fällda

Advokaten och debattören Viktor Banke säger sig aldrig ha sett så hård kritik från en domstol mot en polisutredning.

Vad resultatet hade kunnat bli om utredningen hade gjorts bättre tycker han dock inte att man ska dra slutsatser om.

-Man ska inte spekulera om att personer som friats borde ha fällts, säger Banke.

Man kan också föreställa sig att de misstänkta hade kunnat avföras tidigare om utredningen bedrivits bättre, påpekar han.

Domen är i detta läge välskriven, anser Banke. Domstolen går noga igenom de strikta beviskraven och varför den inte kunnat fälla.

Han anser också att det är orimligt långa handläggningstider vid Nationellt forensiskt centrum, som gör rättstekniska undersökningar.