Foto: TT

Fler män steriliserar sig

Uppdaterad
Publicerad

Fler män har steriliserat sig de senaste åren. I de tre storstäderna är trenden tydligast i Stockholm, där antalet som genomgått ingreppet mer än fördubblats på fem år.

Ökningen kan bero på att allt fler kvinnor väljer bort hormonella preventivmedel, och att män då tar ansvar för att undvika graviditeter, säger Niklas Envall, barnmorska vid RFSU.

– Kvinnor av i dag är lite mer negativt inställda till preventivmedel, många har säkert upplevt en del biverkningar som gör att de inte vill använda preventivmedel. Då väljer männen att ta ansvar för den reproduktiva hälsan på det här sättet, säger Niklas Envall, som även doktorerar om preventivmedel vid Karolinska institutet.

Förutom att använda kondom är sterilisering det som finns att tillgå för män i dag, och de senaste fem åren har allt fler män steriliserat sig.

Permanent metod

2013 genomgick cirka 1 430 män vasektomi, 2017 var antalet nästan 2 470, enligt Socialstyrelsen. Det är en ökning med drygt 70 procent.

I landets tre största landsting och regioner är trenden tydligast i Stockholm, där antalet män som steriliserat sig mer än fördubblats. 2014 var antalet 329, förra året hade siffran stigit till 684 – och hittills i år (till och med september) är antalet redan högre, 688 personer.

Vid manlig sterilisering, vasektomi, skärs sädesledarna av, vilket innebär att mannen blir ofruktsam. Efter operationen kan spermierna inte längre komma fram till urinröret och följa med ut vid utlösning. Spermier fortsätter dock att produceras, men dessa tar kroppen själv hand om och bryter ner. Prostata och sädesblåsor påverkas inte utan fortsätter att producera vätska, vilket är det man då ser vid utlösning.

– Man ska ju förklara att det är en permanent metod, där det finns en risk att man aldrig kan få barn på naturlig väg igen. Det är också det som är fördelen, att det är väldigt effektivt, säger Niklas Envall.

Sexlust densamma

Själva ingreppet är enkelt, operation sker under lokalbedövning och tar cirka en kvart, berättar han.

– Man kan gå hem samma dag och tre månader senare är man steril. Det är ett betydligt mindre ingrepp för en man än för en kvinna att sterilisera sig, säger han.

Trots att antalet män i Sverige som steriliserar sig ökar ligger vi ändå relativt lågt globalt sett.

– Faktum är att det är ett ganska ovanligt ingrepp i Sverige jämfört med många andra länder. Tittar man i andra delar av världen är sterilisering den absolut vanligaste metoden. I Australien till exempel är det 10 till 15 procent av männen som är steriliserade, säger Niklas Envall.

TT: Tror du att män drar sig för ingreppet, att man är rädd att det inte ska fungera som det gjorde innan?

– Det tror jag i så fall grundar sig mycket på okunskap. Mig veterligen är det inte i evidensen befäst att det påverkar sexlusten, eller möjligheten att få erektion, eller möjligheten att få utlösning. Utlösningen är bara fri från spermier – och målet är uppnått, säger Niklas Envall.

Antalet män som genomgått vasektomi de senaste fem åren, nationellt:

I Stockholms läns landsting är siffrorna:

2014: 329

2015: 274

2016: 430

2017: 684

2018 (tom sept): 688

Källa: Socialstyrelsen samt landstingen/regionerna

Fakta: Vasektomi

Vid manlig sterilisering, vasektomi, görs mannen permanent ofruktsam genom att sädesledarna skärs av.

Det innebär att spermierna inte längre kan komma fram till urinröret.

Operationen sker under lokalbedövning.

Snitt görs i pungens skinn och läkaren letar sedan fram sädesledarna och skär av dem. Ändarna knyts av och koaguleras.

Sexuell kapacitet, känslighet i penis och produktion av manligt könshormon påverkas inte av operationen.

Man måste ha fyllt 25 år för att få genomgå en sterilisering.

Det går att ångra sig och sy ihop sädesledarna igen, men då är chansen att få barn bara cirka 50 procent.

Källa: Vårdguiden, Region Örebro län

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.